¡Gracias por utilizar el diccionario aulex!
Este vocabulario fue actualizado el 24-VII-2005.
Los diccionarios son actualizados frecuentemente, asegúrate de tener la última versión.
http://aulex.ohui.net/

Compilado por Juan Ramón Bastarrachea Manzano,
en colaboración con la Universidad de Yucatán

A

a : a, hunp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

a (hacia) : ich, ichil

a lado : tséel

a que : asta

ababol : k’uyche’ (x) (papaver rhoeas)

abajo : kaabal, kaabah, yáanal, yáanah

abalanzar : puul, píikch’iin

abandonar : p’aat, xúun p’aat

abandono : p’aat

abanicar : pikil, pikit

abanico : pikit (x)

abaratar : éems tohol, kabulkun tohol

abarcar : bak’paach, méek’, méek’táan

abarrotar : chuup

abarrote : ba’alo’ob ku ko’onol ku hach k’abéetchahal.

abastecer : ts’aa ba’ax k’abéet

abatir : pul kaabal, lúubs

abdicar : p’aat, cha’

abdomen : nak’, chuun nak’

abecedario : u ts’íibil tuláakal huum ku ya’ala’al ken t’aanak máak.

abeja : kaab, yik’el kaab (apis mellifica)

abejorro : holom, báalam kaab (apis bombus)

abertura : hool, pa’al, xiik

abierto : he’ek’ab, he’epaha’an

abigaeto : okol wakax wáa ba’alche’o’ob.

abismo : taam

ablandar : ts’u’uts’ukin, sulbankúun

abobar : hap chi’, náay óol

abocar : náats’al

abochornar : ooxol, chokoh óol

abogar : áantah

abolengo : ch’i’ibal

abolir : luk’s, tseel

abollar : bool

abonar : bo’ol p’aax

abono (para tierra) : ba’al, ku ts’a’abal ti’ lu’um utia’al u ma’alobtal.

aborigen : wi’it’, maaya wíinik.

aborrecer : p’eek

abortar : éems aal

aborto : éemel aal

abotonar : k’al nook’

abrasar : tóok

abrazar : méek’, lóoch

abrazo : lóoch, méek’

abrevar : ts’aa uk’ul

abreviar : chichankúun, kóom ts’íib

abrigar : teep’, baal

abrigo (prenda) : nook’il ke’el

abrir : he’, he’bik

abrochar : k’aal

abrumar : nak óol

abundancia : yaab, pik’taan

absceso : chu’uchum

absorber : xuuch, chu’uch

abstracto : ma’ chika’ani’, istikyah u na’ata’al

abuchear : awat t’aan

abuela : chiich

abuelo : nool

abultar : tuchkiin

abundancia : ya’ab

abundar : ya’abtal

aburrir : nak óol

acá : waye’, weye’

acabar : ts’o’ok, xu’ul

academia : u nahil tu’ux ku much’tal máako’ob u yohelo’ob ya’ab ba’al.

acaecer : úuchul

acampar : u p’áatal máak he’elel wáa wenel ti’ k’aax.

acanalar : meen yáam

acaparar : méek’táan

acariciar : báay

acarrear : púut

acaso : bey wale’

acatar : u’uy t’aan

acaudalado : ayik’al

acceder : óot

acceso : beh, hool

accidentar : u yúuchul loob

accidente : loob

acción : péek

acechar : ch’eeneb

acedar : pah, su’uts’

acedera : abalkan (rumex acetosa)

acedía : chuhkal

acedo : paah

aceptación : heeh

acometer : k’óoch

acomodar : tsool

acompañante : láak’inah

acompañar : láak’in

acondicionar : utskin

aconsejar : tsol xikin

acontecer : úuchul

acoplar : nuup

acordar : k’a’ahal ba’al

acordarse : tuukul

acorralar : k’aal

acortar : kóomkin

acosar : áalkab paach

acostar : chitaal, chitaah

acotar : koot

acostumbado : suk’taah

acre : si’ih

acrecentar : ya’abkun, nohochkun

acreditar : uts

acreedor : máak ku ts’ik he’ ba’axak p’axbile’

acribillar : ts’ots’op loom

acróbata : máak ku xíinbal yóok’ol hunt’i’in suum.

acta : hu’un ku ts’íibta’al tu yóo’lal hunp’éel ket t’aan ichil hunmúuch’ máako’ob.

activar : t’aab, hoop

activo : sáak’óol, t’a’ah

acto : beet, meent

actualmente : behla’e’

actuar : beet

actuacion : beet, meent

actualizar : túunbenkun

actuar : meentbil he’ ba’axake’

acuario : u un’ukul tu’ux ku ts’a’abal kayo’ob.

acuartelar : u k’a’alah waacho’ob tu mahilo’ob.

acuático : ha’il

acuchillar : loom

acudir : taal, náats’al, biin

acuerdo : ch’a’ nu’uk tumen tuláakal.

acumular : mool, muuch’

acuñar : no’oxkin

acurrucarse : mochtal

acusar : tak pool, tak ho’ol

achacoso : mantats’ k’oha’an

achatar : yuuch’

achiote : k’uxub, kiwi’ (bixa orellana)

achocar : chook’

adán : yáax xiib yóok’ol kaab.

adaptar : tsool

adecuar : éet k’alap

adelantar : táanilkun

adelgazar : bek’echkun

ademán : béech’ k’ab, éets’ p’a’as.

además : bey xan

adentro : ich, ichil

adeudar : p’aax

adeudo : p’aax

adherir : taak’

adiestrar : ka’ansah, suukkin

adinerado : ayik’al

adios : ka’a xi’itech

adivinar : na’at

adivino : na’at (h), na’at (x)

admirable : hak’ óolal

admirar : hak’ óol

admitir : k’aam

adobabo : makkuum, áakat

adobar : pak’ xa’ak’

adobe : pak’ lu’um

adobo : pak’ xa’ak’

adoctrinar : ka’anbes

adolescencia : táankelemil (h), lo’bayanil (x)

adolescente : táankelem (h), lo’bayam (x)

adoptar : ch’a’

adorar : yaakun

adormecer : weens

adornar : hats’utskin, hats’utskun

adorno : p’oot

adueñarse : tia’altal

adular : leets’

adulterar : heel, k’eex

adulterio : okol ts’iis

adulto : nohoch máak, nohoch wíinik

advertir : a’al

aerolito : chamal xnuuk

afanar : meyah yéetel ki’imak óolal

afecto : yaakun

afeitar : ts’iik

afeminado : ch’upul xiib

afición : uts tu yich, uts tu t’aan

afilado : yeh

afilar : haa’

afinidad : chika’anil

afirmar : haah, haahkun

afirmación : haah

aflicción : yah óol

afligido : tuukul, yah tu yool

afligir : oks yah

aflojar : cha’, waach’

afónico : ma’as kaal

afuera : táankab, paachil

agachar : t’uchkin

agarrar : ch’a’, maach, cháach

agave : kih

agave mezcalero : kiiw (agave potatorium)

agazapar : mot’kin

ágil : péeka’an, sáak’óol

agitador : máak ku káahsik ba’ate’il

agitar : chiik, yúuk

aglomerar : much’kiin, mulkiin

aglutinar : taak’, tsaay

agobiar : ka’anal

agonía : pa’ muuk’

agonizar : tu’upul, muk’yah

agorar : tomoh chi’, tomox chi’

agotar : xuup, ts’o’ok

agradar : ki’imakkun óol

agrario : k’áaxil (h), k’áaxil (x)

agravar : yaahtal

agravio : a’alah ba’al, pooch’il

agredir : loox, ba’ate’el

agregar : ya’abkun, nuup’

agresivo : kaxan ba’a (h)

agriar : su’uts’kin, pahkun

agrio : pah

agricultor : kolnáal (h), kolnáal (x), meehi k’áax

agrio : su’uts’, pah

agro : k’áaxil

agrura : chuhkal

agua : ha’

agua salada : ch’och ha’

aguacate : oon

aguacatero : oon che’ (persea americana)

aguacero : cháak

aguado : áak’al, áak’al che’, ha’achi’

aguador : bisah ha’ (h)

aguantar : muk’yah

aguar : húulha’, ha’ach’kun

agüero : tomoh chi’, tomok chi’, tomox chi’

aguijón : yaach

águila : kóot (aquila chrysaetos)

agudo : yeh

aguililla : koos

aguja : púuts’

aguja (para hamaca) : kayche’

agujerear : po’pot, ho’hol

agujero : hool

agutí : tsuub

ahí : te’elo’

ah (interjección) : ah

ahogar : bul ni’, kup iik’

ahora : behla’e’

ahorcajar : hets’ méek’

ahorcarse : hektal

ahorcar : hich’ kaal, bits’ kaal

ahorrar : líik’es, ta’ak

ahorro : t’áal k’u’

ahuehuete (árbol) : ha’bin (taxodium macronatum)

ahumar : buuts’kin

ahuyentar : p’u’us, toohol

aire : iik’

aislar : p’aat, hóok’es

ají : iik (capsicum annuum)

ajonjolí : sikil p’uus

ajustar : p’elechkun, p’iiskun

ajusticiar : kiims, xot k’iin

al lado : tséel

al principio : yaaxil

ala : xiik’

alabar : ki’iki’ t’aan

alacrán : síina’an (buthus occitanus)

álamo : kóopo’ (populus nigra)

alarife : meen pak’ (h)

alargar : chowakkin, chowakkun, siik

alarido : táah awat, chi’ibal ok’ol

alba : píik’ sáas, sáastal

albahaca (silvestre) : kakaltuun (x)

albañil : meen pak’ (h)

albarrada : koot

alborotar : awat, juum

alcalde : halach wíinik u nohchil kaah

alcancía : u nu’ukulil u ta’aka’al taak’in

alcanzar : chuuk, nak’paach

alcohólico : máak sen ya’ab u káaltal

alcoholismo : káaltalil

aldaba : k’alab

aldea : chan kaah

alegrar : ki’imakkun óol

alegre : ki’imak óol

alegría : ki’imak óol

alejar : náachkun

alemán : alemkáan wíinik

alemán (idioma) : alemkáan t’aan

alemana : alemkáan (x)

Alemania : Alemkáan

alentar : ch’a’ iik’, múus iik’, ch’a’ óol

alepusa : p’aay, p’ah

alfabeto : u ts’íibil tuláakal huum ku ya’ala’al ken t’aanak máak.

alfabetización : ka’ansah xook yéetel ts’íib

alfabetizar : ka’ansah xook yéetel ts’íib

alfarería : u kúuchil tu’ux ku ko’onol wa ku meyahta’al k’at.

alfarero : máak ku meyahtik k’at

alfiler : púuts’ yan u pool

alforja : oot’el sáabukan

alforza : wuuts’il nook’

algo : wa ba’ax

algodón : taman, piits’ (gossypium herbaceum)

aguien : wa maax

algún : hayp’éel

alguno : wa maax

alguna : wa hayp’éel

alianza : much’bal, much’bah

aliento : múus iik’, yooxol chi’

aligerar : séebkun, lep’ óol

alimentación : tséen hanal

alimentar : tséen, tsaa hanal

alimento : hanal, o’och

alinear : tohkin

alisar : báay, hi’, yúul

alistar : líik’es

aljibe : chuulu’ ha’, chultun

alma : píixan, óol

almacenar : ta’ak, cuup

almanaque : tsolk’in

almeja : ch’ulam

almíbar : ch’uhuk

almidón : cha’ak

almizclero (rata) : p’u’us

almohada : k’áan pool, k’áan ho’ol

almorzar : hanal, hanah

almud : muut

almuerzo : hanal, hanah, o’och

alocar : chokokin pool

alojar : k’am u’ula’

alpargata : xanab, xanab k’éewel

alquilar : ts’aa mahan

alquiler : u tohol mahan

alrededor : bak’ paach

alterar : k’eex, heel

alteza : u ka’analil

altillo : búu’tun, káakab

altivo : ka’anal óol

alto : ka’anal, ka’anah

altura : u ka’analil

aludir : k’a’as

alumbrar : sáaskun, huul

alumno : kaanbah (h), he’ máaxak ku bin tu nahil xook utia’al u kaanbale’.

alzar : ch’úuy, líik’es

allá : tolo’, te’elo’, ti’i

allanar : táaxkun

allí : ti’i, te’elo’, tolo’

amabilidad : utsil

amable : uts

amado : yaakuna’an, óota’an

amaestrado : ka’anbesa’an

amaestrar : ka’anbes

amamantar : ts’aa chu’uch

amanecer : píik’il, sáastah

amansar : suukkin

amante : weey (h), k’eech (x)

amapola : k’uyche’ (x) (papaver rhoeas)

amar : yaakun

amargar : k’áahkun

amargo : k’áah

amarillarse : k’aank’antal, k’aank’anchahal

amarillo : k’an, k’aank’an

amarillo claro : sam k’aan

amarillo medio : k’anil k’aan

amarrar : k’aax

amarre : k’aaxil, k’aaxih

amasar : ya’ach’, xa’ak’

ambición : ts’íibol, poochtal

ambicionar : ts’iibol, poochtal

ambidextro : ka’amatil k’ab

ambiente : tuláakal ba’al yaan yóok’ol kaab.

ambos : tu ka’atulil, le ka’peel

ambular : xíinbal, xíinbah

amenazar : sahakkun, ts’aa sahak

amenizar : ki’ óol

amerindio : máasewal

amígdala : p’aakil kaal, bu’ulil kaal

amigo : amikoo

amigos (plural) : amikoo’ob

amistad : uts bisbah yéetel he’ máaxake’.

amnistía : u sa’asa’al u si’ipil máak.

amo : yuum, yuumil, ts’uul

amodorrarse : chich wenel, t’uubul u wenel máak.

amoldar : u beeta’al junp’éel ba’al he’ex u nu’ukulil tu’ux ts’a’abale’.

amonestar : k’eey, táah t’aan

amontonar : mulkin, muchi’kin

amor : yaah, yaakunah

amoratarse : éek’kume’ental, ée’puk’e’ental.

amordazar : k’ax chi’

amortajar : tep’ kimen

amparar : kalan, kanan

ampliar : kóochkin, nohochkin

amplificar : nohochkin, kóochkin

amplio : kóoch

ampolla : xaak, p’ool

amputación : xoot, luk’s

amputar : xoot, xoot’

amurallar : k’aal bak’ paach

analfabetismo : máako’ob ma’ u yohlo’ob xooki’.

analfabeto : máak ma’ u yohel xook mix ts’íibi’.

anaranjado : chak k’an

anatomía : u xookil u wíinklil máak.

anca : p’u’uk iit, bak’el iit

anciano : ch’iha’an, noxiib, biyeho

ancho : kóoch

anchura : kóoch u táan

anda ve ! : ¡xeen!

andar : xíinbal, xíinbah, máan

anegado : búulul

anegar : buul, búulul

anexar : taak’, nuup

anglicano : íinglese’ wíinik

anglosajón : íinglese’ wíinik

angosto : un’ut’

ángulo : ti’its’, tu’uk’

anhelar : ts’íibol, yaanyan

anidar : k’u’ankil, meen k’u’

anillo : ts’ipit (x)

ánima : píixan, óol

animal : ba’alche’

animal doméstico : aalak’

animales (plural) : ba’alche’o’ob

animar : lep’ óol, lep’ óolal

ánimo : óol

aniquilar : xu’uls, chéehs

aniversario : noh k’iin, k’iin k’aaba’

ano : iit, mool, chuun

anoche : áak’abhil, ok’onhih, o’niak

anochecer : áak’abtal, ée’hoch’e’ental, ée’same’ental, ok’nak kíin

anolar : nóol

anona : óop, poox (anona glabra)

anotar : ts’íib

ansia : taak, ts’íibol, k’áat

antaño : úuchben

anteanoche : áak’ab ka’ohe, áak’ab ka’awheh.

anteayer : ka’ohe, ka’awhe

antebrazo : k’ab

anteceder : k’ab

anteponer : bin táanil

anterior : táanil

antes : táanil, táanih, yáax

anticipar : yáaxkun, paybe’enkun

antifaz : u piixil ich

antiguamente : ka’ach úuchih

antigüedad : úuchbenil

antiguo : úuchben, laab

antojo : ts’íibol, pooch

antorcha : tah che’

anudar : k’aax, mook, hook’

anular : xu’uls, ts’o’oks

anunciar : k’a’ay, a’al

anzuelo : lutsub, hok’ob

añadir : tsaay

añejar : úuchbental

añejo : úuchben, laab

añicos : xéexet’al

añil : ch’ooh

año : ha’ab, tun

apaciguar : hets’kun

apachurrar : peech’, pupuch’, yaach’

apadrinar : máak ku bisik huntúul chanpaal ok ha’ wáa huntúul máak utia’al u ts’o’okol u beel.

apagar : tuup

apalear : nóok haats’, táah haats’

apañar : maach, ch’a’

aparador : u nu’ukul tu’ux ku ye’esa’ah koonol.

aparato : nu’ukul

aparear : nuup, ts’iis

aparecer : chíikpahal, hóok’ol, tíip’il

aparentar : chéen tu menkubah, chéen tu tuus

apartar : haats, huuts’, kóol

aparte : hunpáay

apasionar : uts tu yich

apaste : káat

apatía : ma’ óolal

apedrear : ch’iin ku meenta’al yéetel tuunich.

apellido : a’ake

apenar : yahkun óol, subtal

apenas : istikyah, istakyah

apendejar : sat óol

apéndice : u ni’ polok chooch

apertura : he’, chúunpahal, káahal

apesgar : peets’, ts’aal

apestar : tu’

apestoso : tu’

apetecer : ts’íibol, taak, k’áat

apetito : taakil hanal

apicultor : máak ku meyahtik kaab.

apicultura : meyahil kaab, kanáanil kaab, kaláanil kaab

apisonar : koh lu’um wáa beh

aplanar : táaxkun

aplastado : yaach’

aplastar : peech’, puuch, yaach’, maax

aplaudir : papax k’ab, lalah k’ab

aplauso : papax k’ab

aplicar : ts’aabil ba’al yóok’ol uláak’.

apodo : k’aaba’

apolillar : u k’uux yik’el che’ wáa nook’.

aporrear : p’uuch

aportar : ts’aa

aposentar : ts’aa tu’ux wenel máak

aposento : u k’áasil nah

apostar : u buul máak yéetel taak’in.

apoyar : hets’kun, nakkun

apoyo : tóohche’, áantah

apreciar : yaakun, yaabil

aprecio : yaakunah

aprehender : chuuk, maach, cháach

aprehensión : chuuk

aprender : kaanbal, kaanbal

aprendido : kanik

aprendiz : kaanbal (h)

apresar : chuuk, maach, peets’

apresurar : chichkun, séebkun, lep’ óol

apretón : chich maach, kan maach

aprisa : séebal, tu séebal

aprisionar : k’aal

aprobación : haah, haahkun

aprobar : haah, haahkun

apropiar : tia’alint, ch’a’

aprovechar : k’abéetkun, k’a’ana’ankun

aproximación : náats’al, húuts’ul

aproximar : huuts’, naats’

apto : ma’alob

apuesta : buul

apuntalar : táak che’, tóohche’

apuntar : tuuch’ub, e’es

apuñalar : loom

apurar : séebkun, lep’ óol, chichkun

aquél : lelo’

aquello : lelo’

aquella : lelo’

aquí : te’ela’, waye’

aquietar : hets’kúun

arado : yiik

araña : am

arañar : la’ach

árbol : che’

arbusto : che’ ku hóok’ol u k’ab tak tu chuun.

arcabuz : ts’oon

arcilla : kat

arco iris : chéel

archivar : ta’ak

archivo : u kúuchil tu’ux ku ta’aka’al wáa ku líi’sa’al hu’uno’ob.

arder : elel

ardilla : ku’uk, p’eex (sciurus poliopos)

ardor : hach chokoh, elel

arena : sa’am, u lu’umil k’áa’náab

arete : tuup

árido : bóoh tikin

arisco : k’o’ox

aristócrata : ayik’al, halach wíinikil

armadillo : weech (dasypus novemcintus)

arma : ts’oon

armazón : wíinkil, wíinklil

aroma : ki’bok

arquear : wuuts’, looch, p’uun

arraigar : táabal, tak’moots

arrancar : hook, hoots’, t’ook

arrasar : táaxkun, míis

arrastrado : hiilaal

arrastrar : hiil, kóol

arrear : k’a’am t’anbil wáa hats’bil ba’alche’o’ob.

arrebatar : tóok pay, háan pay

arreciar : k’a’aamtal

arreglar : utskin, ma’alobkin

arrepentirse : yah óol, k’a’a’hal iik’

arrestar : k’al

arriar : éems

arriba : ka’anal, yóok’ol

arribar : kóohol, k’uchul, u’ul

arribo : k’uchul. u’ul, kóohol

arriesgar : péek óol

arrimado : naats’ba

arrimar : naats’, huuts’, taak’

arrinconar : nakkun, ts’aa nak’lik

arrodillar : xolkin, xóol píix

arrogante : ka’anal paakat, k’áak’ ich

arrojar : ch’iin, puul

arrollar : wuuts’, koots’

arroyo : beel ha’

arrugar : yuuch’, yaach’

arruinado : hostil

arrumbado : naats’ba

arruinar : k’askun, huut, óotsikun

artesanía : u meyah máako’ob ku meentko’ob ba’alobb yéetel u k’abo’ob bey xan yéetel u mehen nu’ukulo’ob.

artesano : máak ku meentik ba’alo’ob yéetel u k’ab bey xan yéetel u mehen nu’ukulo’ob.

artificial : ba’al menta’an tumen wíinik.

asa : xikin, ook, k’a

asado : póoka’an, k’áak’ ta’an

asaltar : ookol

asar : k’áak’at, póok, tóok

ascendencia : ch’i’ibal

ascender : na’akal

asco : p’eek

asear : ch’óoch’, míis, púus

asentar : kukin, hets’kun, akkun

asentir : haahkun

aserradero : kúuchil tu’ux ku xo’otol che’.

aserrín : ma’ay che’

asesinar : kiimsah, kíimsah

asesino : máak ku kiimsah, kiimsah may

asesor : máak ku tsol nu’uk

aseverar : haahkun

asfixia : ku’upul iik’, xu’ulul iik’

así : beey, beya’, beyo’

asidero : xikin, ook, k’ab

asiento : k’áanche’

así como : he’ebix

asir : máach, cháach

asma : k’aak’as se’en, kok se’en

asmático : wíinik yaan kok se’en ti’

asociar : much’kin

asolear : hayk’iin

asomar : chíikpahal, tíip’il

asombrar : kak’ óol, ha’as óol

asperjar : líil ha’, wiits’

áspero : hihixkil, po’opo’ox, to’och

aspirar : ch’a’ iik’, múusiik’

asqueado : may taak u xeh

asquear : taatak xeh

astilla : u xéexet’al che’, tuunich wáa uláak’ ba’alo’ob

astillar : xiixkun

astuto : may hach yaan u na’at

asumir : ch’a’, k’aam

asunto : beel

asustar : ha’as óol

atacar : k’óoch

atado : k’aaxal

atajar : k’áas ho’ol, xóot’ ho’ol

atajo : xot’ beh

atar : k’aax

atarantado : saatal óol

atarantar : sat óol

atardecer : t’úubul k’iin, bin k’iin

atascar : k’aal, ts’oop

ataúd : máaben tu’ux ku bisa’al mukbil huntúul kimen.

ataviar : utskin

atemorizar : sahakkun

atender : ts’aa óol, u’uy

ateo : mina’an ki’ichkelem yuum ti’

aterrizar : háayal, éemeh, éemel

atestar : chuup, buut’, chook’

atestiguar : haahkun

atinar : tsaay; na’at

atisbar : ch’eeneb

atizar : péeks k’aak’, huts’ náahche’, much k’áak’

atole : sa’

atole ritual : áak sa’

atolladero : ts’ots’opkil, ts’ots’opkih

atollar : ts’óopol, k’áalal

atónito : hak’a’an óol

atontar : sat óol

atorar : k’aal, leech

atormentar : to’otop

atracador : ookol ich kaah (h)

atraer : naats’, taas

atragantar : hak’ab, ku’uchul

atrancar : no’oxche’, tóohche’

atrapar : chuuk, maach

atrás : paachil, paachih

atrasar : xaankun, p’áatal paachil

atravesar : k’atkun

atrevido : ko’

atropellar : héentan, naktáan

atuendo : nook’, búuk

aturdir : sat óol

auge : u hach ma’alobtal máak wáa he’ ba’axake’.

augurar : tomoh chi’, tomok chi’, tomox chi’

aullar : uyok’ol chi’ibal peek’

aullido : awat yok’ol ba’alche’

aumentar : ya’abkun, nohochkun

aunque : kex

aunque sea : kex teech

aura (zopilote) : ch’oom

aureola : peet

aurora : tu taal u sáastal

ausente : biha’an, ma’ kula’ani’, mina’an

autobús : wawa

autóctono : wayile’, weyile’

autoridad : nohochil kaah

autorizar : cha’abal

avanzar : táanichahal, máan táanil

avaro : ts’u’ut

ave : ch’íich’

avejentar : teek ch’íihil, póot ch’íihil

aventar : puul, píik ch’iin

avergonzar : sublakkun, sublakkin

averiarse : k’astal, k’aschahal

averiguar : k’áat chi’, káatpéeks

avicultor : may ku meyahtik (x), kaaxo’ob (h)

avisar : u ts’a’aba yohéeta’al hunp’éel ba’al.

avispa : xuux (vespa vulgaris)

avispero : xuux, paak’ xuux

avispón : holom, xuux kaab

avivar : t’aab, hoop

axila : xiik’

ayer : ho’oleh, ho’olheak

ayuda : aantah

ayudar : aantah

ayunar : su’uk’in

ayuno : su’uk’in

azabache : boox

azahar : loot pak’áal

azar : binak, buul

azotar : haats’

azote : haats’

azotea : u táaxil u yóok’ol pak’ik nah

azteca : wach wíinik

azúcar : ch’uhuk, asukaar

azucarar : ch’uhukkin

azul : ch’ooh

azul cielo : sam ch’ooh

azul marino : boox ch’ooh

azul turquesa : tuunich ch’ooh, k ’áak’ ch’ooh

azuzar : chu’uy

B

b : b, ka’ap’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

baba : k’aabankil chi’, lúulankil

babear : k’aabankil chi’, lúulankil

babosa (insecto) : iisíil

baboso : máak hach ku choh u lúul, ku ya’ala’al xan ti’ máak mina’an u na’at.

bacín : u kúuchil tu’ux ku kutal ta’ máak.

bacinica : ch’eneb iit

bache : hool

bagazo (de henequén) : ta’kih

bagre : lu’, boox kay

bailador : óok’ot (h-), óok’ot (x-)

bailar : óok’ot

baile : óok’ot

bajar : éemel

bajareque : kolóohche’, kolóoxche’

bajo : cabal, taam

bala : yóol ts’oon

Balancán : Baálamk’aan (lugar de jaguares y serpientes)

balancear : úumbal

baldío : xtokoy

balido : u yawat taman

balompié : báaxal kóocha’, kóocha’ wóolis

bambolear : takchalak, chíikba

banano : ha’as

bandido : ookol (h-)

banquillo : k’áanche’

bañar : isíim

bañarse : ichkíil

baño : ichkíil

bar : nah tu’ux ku ko’onol yéetel ku yu’uk’ul ba’ax ku káalkunsik máak.

barajar : xa’ak, xa’ak’kun

barato : ma’ ko’ohil

barba : me’ex

barbacoa : píib

barbero : k’oos (h)

barbilla : no’och

barco : cheem

barda : koot

barrenar : poot

barrer : míis

barriga : nak’

barrigón : p’uruxnak’

barril : p’úul

barro : k’at

báscula : p’iisib

base : chuun, chuun pak’, iit

basilisco : tóolok

bastante : ya’ab

bastón : xóolte’

basura : sohol

basurero : u nu’ukulil u ts’a’abal sohol wáa u kúuchil tu’ux ku pu’ulul.

batalla : ba’ate’il

batallar : ba’ate’el

batata : íis (ipommea batatas)

bate : che’il haats’

batea : u nu’ukul tu’ux ku yúuchul p’o’

batear : haats’

batida (cacería) : p’uuh

batir : book’

baúl : baas

bautismo : oka’, ok ha’

bautizar : oka’, ok ha’

bautizo : oka’, ok ha’

bazar : kúuchil u yúuchul koonol

bazo : yal peek’

bebé : chaanpal

beber : uk’ul

bebida : uk’ul, uk’uh

becerro : bees

bejuco : aak’

belleza : ki’ichpanil, hats’utsil

bello : hats’uts, ki’ichpan, ki’ichkelem

bendecir : tsíits ha’

benévolo : uuts, uts máak

bermejo : k’aan chak

besar : ts’u’uts’

beso : ts’u’uts

bestia : ba’alche

biblioteca : kúuchil tu’ux ku ts’a’abal ya’akach xokbil hu’uno’ob.

bíceps : muuk’ k’ab, muuk’il k’ab, miis k’ab

bicicleta : t’íinchak’ háanchak’ balak’ ook

bicho : ik’el

bien : ma’alob, uts

bienestar : ma’alob kuxtal

bifurcación : xa’ay

bigote : me’ex, k’ono’ch

bikini : kul eex

bilingüe : ka’ap’éel t’aan

bilis : k’aah, k’an chik’in

billete : ju’unil taak’in

biografía : u ts’íibil u kuxtalil huntúul máak.

bistec : tsahbi bak’

bizco : ts’eeb

blanco : sak

blancura : sakil

blando : o’olkih, bi’bi’ki

blanquear : sakkun

blanquillo : he’, e’el

blasfemar : pooch’il

blasfemia : pooch’, pooch’il

bloquear : k’al beh, wa’akuns

boa : och kaan (boa constrictor occidentalis)

bobo : hahap chi’, meehen kee

boca : chi’

bocado : níich

bocanada : p’u’uk

bochorno : ooxol, choko iik’

boda : ts’o’okol beel

bodega : u kúuchil wáa u nahil tu’ux ku ta’aka’al ba’alo’ob.

bofe : soorot’, sot’ot’

bofetada : xiik lah

bofetear : laah

bola : wóolis

bolsa : chíim, pawo’, sáabukan

bolso : sáabukan

bollo : wool, wóolis

bombero : tup k’áak’ (h)

bomitar : k’uux, p’eek

bonanza : kukupkil

bondad : utsil

bonete (planta) : k’úumche’, k’úunche’

bonito : hats’uts, ki’ichkelem (h), ki’ichkelen, ki’ichpam (x)

boquete : hool

bordado : chuuy

bordador : chuuy (h), chuuy (x)

bordar : chuuy

borde : chi’ u xuul waa ba’ax, haal

borbotar : popok’ look, pok’os look, lookankil

boreal : xaman, ti’ xaman

borrachera : káaltal

borracho : kala’an

borrar : tuup

borrasca : cháak hach k’a’am yéetel u yiik’el.

borrego : taman

bosque : k’áax, nukuch k’áax, ka’anal k’áax

bostezar : haayab

botar : puul, ch’iin, píik ch’iin

botica : u nahil koonol ts’aak, u nahil wáa u kúuchil tu’ux ku meenta’al yéetel ku ko’onol ts’aako’ob.

boticario : meen ts’aak (h), kon ts’aak (h)

botija : p’úl nu’ut’ yéetel wóolis.

botiquín : u nu’ukul u bisa’al wáa u li’isa’al ts’aak.

botón (de flor) : úuntulis

bovéda : pak’ tu’ux ku mu’uku kimen

boxeador : loox (h)

boxear : loox, loxbáah

boxeo : loox

bozal : hool ni’

bragueta : hool tu táan u nook’ xiib wáa xch’uup

brama : u k’iini táan u báaxlaantkuba ba’alche’o’ob.

bramar : awat, áakam

bramido : áakam

branquia : bu’ul, úul

brasa : chúuk, náaxche’

bravo : ts’íik

braza : sáap

brazo : k’ab

brecha : t’úut’ul beh

breve : kóom, ma’ xaani’

bribón : k’aas, loob

brillante : léembal, léets’bal

brillar : hoop, léembal, léets’bal

brillo : léembal, léets’bal

brincar : síit’, puul, p’iit

brinco : síit’, puul, p’iit

brindar : uk’ul tu yóo’lah uláak’ máak

brisa : yik’al k’áak’náab

británico : íinglese’ wíinik

brocado : chuuyil nook’ yéetel k’an taak’in

brocal : chi’, chi’ ch’e’en

brocha : chan míis ku meyahtia’al u bo’onol pak’

broma : báaxal

bromear : báaxal, p’a’as

bronquio : soorot’, sot’ot’

brotar : tóop’, xíitil, hóok’ol, tóop’ol

brote : k’u’uk

bruja : wáay (x)

brujo : wáay (h)

bruñir : yúul

bruto : ba’alche’, tsíimin

buche : tsuuk, chíin

budin : ch’uhuk meenta’an yéetel u xéexet’al ch’ujuk waah.

buen : ma’alob, uts, ki’

bueno : ma’alob

buey : xiibil wakax (bos indicus)

bufón : chi’ik

buho : tunkuruchu, kulte’

bulla : huum, ya’ab t’aan

bullicio : huum, t’aan

bullir : look, óomankil

burbuja : óom

burdel : u nahil tu’ux ku yúuchul ts’iis.

burdo : poopox, tóotol

burgués : ayik’al máak

burla : p’a’as, baaxal t’aan

burlar : p’a’as

buscar : kaxan

buzo : mak ku meyah tu taamil ha’ wáa ich k’aa’náab.

C

c : c, óoxp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

cabal : chúuka’an, p’elech

cabalgar : nat’ tsíimin, xiimbal yóok’ol tsíimin

caballero : ts’uul

caballete : ho’ol nah che’

caballo : tsíimin

cabaña : paasel

cabañuelas : xok k’iin

cabaret : u nahil tu’ux ku káaltal yéetel ku yóok’ot máak.

cabecilla : poolil, ho’olil

cabello : tso’ots, tso’otsel pool, tso’otsel ho’ol

caber : he’ u páahtal u yokol ti’ uláak’ ba’ale’.

cabeza : pool, ho’ol

cabo : ho’ol, ni’, iit, xuul, ts’ook, yala’

cabra : xuulubil taman

caca : ta’

cacao : kakaw

cacarear : totohk’e’

caceria : ts’oon, p’uuh

cachetada : pe’ lah, pa’ lah

cachete : p’u’uk

cachorro : aal, mehenil

cachucha : p’óok

cacique : halach wíinik, tatich, batab

cacto : múul

cadáver : kimen

cadera : t’eet’

caducar : úuchbental, ch’iihil

caer : lúubul, báanal, húutul

café (color) : chukwa

café : káapeh (caffea arabica)

cagada : ta’

cagar : ta’

caimán : áayin (crocodillus linnaeus)

caja : máaben, ba’as

cajete : lak, k’at

cajón : máaben

cal : ta’an

calabaza : k’úum (cucurbita pepo)

calabazo : k’úum, chúuh

calabozo : k’alab che’, k’alab máaskab

calambre : lot’ kéeh

calamidad : noh yah

calandria : sak chíik

calar : k’uup, háat k’up

calavera : baakel pool

calcañal : tuunkuy

calcinar : ta’ant

cálculo : mehen tuunich ku yantal tu beel u wiix máak.

caldo : k’aab, ha’il

calentar : k’íin, chokokiin

calentura : chokwil, chokwih

Calkini : Kalk’iin (lugar de la garganta del sol)

cálido : chokoh, k’iilkab

caliente : chokoh, k’iilkab

callar : mak chi’

calle : beel

callo : t’aaham

calma : kukupkih, heets’

calmar : heets’ kuup, ch’een

calor : ooxol

calostro : yáax k’aab yiim ko’olel wáa ch’upi ba’alche’ ku ts’aik ti’ u yaal.

calumnia : líik’sah t’aan, a’al ba’al, a’al t’aan

calumniar : líik’sah t’aan, a’al ba’al

calvo : k’olis, t’ooroch

calza : no’ox

calzado : xanab

calzar : ts’aa xanab, taak’ xanab

calzón : eex

calzoncillo : kul eex

cama : ch’aak

camada : pakab

cambiar : heel, k’eex

cambio : heel, k’eex

caminar : xíimbal, xíinbah

camino : beh

camino habitado : beel

camisa : kóoton

camote : íis (ipommea batatas)

Campeche : Kaanpeech (lugar de serpientes y garrapatas)

campesino : kol náak (h), kol náal (x)

campo : k’áax, kol

can : peek’

cana : sak tso’ots, sak pool

canalera : wach’ iit, k’áaxil

canasta : xaak, xúuxaak

canasto : xúux, xúuxaak

cancha : u kúuchil u báaxta’al boola’ wáa wóolis.

canción : k’aay

Cancún : Kaankuum (lugar de la olla de serpientes)

candela : k’aak’

caníbal : mak ku haantik u yéet máakil.

canino : peek’, peek’il

canjear : k’eex

canoa : cheem

cansar : ka’anal

cantar : k’aay

cántaro : p’úul

cantidad : ya’ab, ya’abach, ya’abil, nohochil

cantil (animal) : wol poch’

cantina : kúuchil tu’ux ku ko’onol yéetel ku yu’uk’ul ba’al ku káalkuntik máak.

canto : k’aay

caña : híim, ch’uhuk híim

caña de azúcar : sak’ab, ch’uhuk sak’ab

caña de maíz : halal

cáñamo : k’uuch

cañarroza : sak’ab kool

caño : beel ha’

caoba : punab

capa : yáal

capacitar : ka’ans, ka’anbes

capar : u xo’otol u ye’el u keep ba’alche’ wáa may

caparazón de tortuga : aakbal

capataz : maayol

capital : taak’in, noh kaah

capitán : nohochil

capón : mina’an u ye’el u keep

capullo : úuntulis, úunturis

cara : ich

carabina : ts’oon

carcajada : awat che’eh

caracol : huub; úurich

carapacho : sóol, maak

carbón : chúuk

carcajada : che’eh, jaja’ che’eh, k’a’am che’eh, awat che’eh

carcomer : néet, nóot’, níich’, biis, sib

carecer : mina’an

carga : kuuch, k’óoch

cargar : kuuch, k’óoch

cargo : kuuch

caricia : báay

caridad : máatan, síih

caries : hoolol koh, laab koh

cariño : yaakun

carmín : chak chak, hach chak, seen chak

cárcel : k’alab máaskab

cardenal : chak ts’íits’ib

cardo : múul

cardón : múul (opuntia tunicata)

carga : kúuch

carne : bak’

carne de cerdo : u bak’el k’éek’en

carne de conejo : u bak’el t’u’ul

carne de cordero : u bak’el taman

carne de gallina : u bak’el kaax

carne de guajolote (pavo) : u bak’el úulum

carne de res : u bak’el wakax

carne de serpiente : u bak’el kaan

carne de venado : u bak’el kéeh

carnero : xiibil tamaan (ovis aries)

carnicero : kon bak’ (h)

caro : ko’ok

carpintería : u kúuchil u meenta’al ba’alo’ob yéetel che’

carpintero : pool che’ (h), men ba’alo’ob (h), yéetel che’

carrera : áalkab

carretera : beh, noh beh

carrillo : balak’

carrizo : halal

carta : ts’iibil hu’un

cartílago : muun bak, muumun bak

cartucho : yóol ts’oon

casa : nah, taanah, otoch

casamiento : ts’o’okol beel

casar : ts’o’okol beel

cascabel : tsáab

cáscara : paach, sóol

cascarón : sóol he’

casco : maay

casi : óolak, óoli’, ta’aytak, k’as

caspa : ta’ pool

casta : ch’i’ibal

castaño : chukwa

castellano : káastlan wíinik

castellano (idioma) : káastlan t’aan

castigar : haats’, toop

Castilla : Káastlan

castillo : nukuch nah

castrar : u tse’elel u ye’el u keep ba’alche’ wáa xiib

catán : ayim kay

catar : túunt

catarata : sak t’ah, buy ich

catarro : se’en

catástrofe : loob

cátedra : kaans, kaanbes

catorce : kanlahun

caudillo : nohchil

caverna : áaktun, sahkab

caza : ts’oon, chuuk

cazador : ah ts’oon, máak ku bin ts’oon, p’uuh wáa chuuk.

cazar : ts’oon, p’uul, chuuk

cebar : tséen, polokkin, polokkun

cebú : wakax yan u p’uus

cedro : k’u’che’

cegar : ch’óopchahal, ch’óopkin

ceguera : ch’óopil, ch’óoptal

ceiba : ya’axche’

ceja : motón

Celectún : Seleektuun (espanto de piedra)

celeste : ka’an

célibe : ma’ ts’oka’an u beeli’

cementerio : kúuchil tu’ux ku mu’ukul kimeno’ob.

cena : ook’in hanal

cenar : u hanal máak oka’an k’iin

cenit : chúumuk ka’an, chúumuk k’iin

ceniza : ta’an

cenote : ts’ono’ot

centinela : may ku kalan

centrar : ts’aa chúumuk wáa ba’ax

centro : chúumuk, táan chumuk, ts’u’

cenzontle : sak chíik

ceñidor : k’ax nak’, hichnak’

ceñir : k’aax, heep’, hiich’, t’iin

cepillar : ho’och, púus, súus

cepillo : púus

cera : lokok, iis

cerca : naats’

cerca (muro) : suup’

cercar : k’al paach, bak’paach, suup’, koot

cerco : suup’, koot

cerdo : k’éek’en

cerebro : ts’o’om

cerillo : hiri’ich hoop

cero : mixba’al

cerúmen : ta’ xikin

cervato (venadito) : aal kéek

cervicio : kúul kaal, pachkab

cerrado : k’aal’an

cerrar : k’aal, ch’oot, maak

cerro : pu’uk, wiits, múul

cerro pequeño : búu’tun

cerveza : cheba, seerbéesa

cesar : háawa, ts’o’ok, ch’éen

césped : su’uk

cesto : xáak, xúuxak

chachalaca : baach

champiñón : kuuxum

Champotón : Chak’anpeten (región de la sabana)

chamuscar : sóon k’áak’, léets’

chaparro : kaabah, p’okox

chapear : haran ch’aak, kool

chapeo : haran ch’aak, kool

chapotear : bok’ol ha’, báaxal ha’

chapulín : máas, sit’riyo

chaquiste : wéel

charal : tsak’

charco : ha’ akakbal ti hunp’éel k’oom

charla : tsikbah, tsikbal

chasco : tuus

chato : mach’

chaya : chaay

Chetumal : Chaktumen (encima de la ciénega roja)

chicle : cha’, yiits ya’, cha’ach

chico : chan, chichan, mehen

chicote : hunp’éel chan suum chich haxa’ani yéetel ts’aba’an u yook utia’al u yúuchul haats’

chicotear : haats’

chicharrón : yoot’el k’eek’en tsaha’an tia’al jaantbi.

chiflar : xuuxub

chile : iik (capsicum annuum)

chillar : awal

chimenea : beel buuts’, kúuchil tu’ux ku hóok’ol buuts’

chinche : pik

chingar : toop

chiquero : u nah k’éek’en, kuuchil tu’ux ku k’a’alal k’éek’en.

chiquito : chan, chichan, mehen

chirimoya : óop, poox (anona glabra)

chisme : a’alah ba’al, líik’sah t’aan

chismear : a’al ba’al, líik’s t’aan

chismoso : a’alah ba’al, líik’s t’aan

chispa : tip’ix k’áak’

chispear : tip’ix k’áak’

chiste : báaxal t’aan

chivo : xuulubil taman

chocar : nak táan

choclo : nal

chocolate : chukwa’

chorizo : bek’ech chooch but’a’an yéetel k’uxub yéetel tsaats.

chorrear : chooh, tiis, weeh tiix

chorro : chooh, tiis, weeh

choza : paasel

chubasco : k’a’am cháak

chuchería : ba’al ma’ ko’ohi’

chueco : k’eech, k’eechel, k’eek’ech, loochol, looloch

chuleta : ch’ala’at yaan u bak’el tia’al u jaant máak.

chulo : hats’uts, ki’ichkelem (h), ki’ichpan (x)

chumbera : páak’am (opuntia ficus indica)

chupaflor : ts’unu’un

chupar : chu’uch, ma’ats’ ts’u’uts

cicatriz : buy bak’

ciclón : chak iik’

ciego : ch’óop

cielo : ka’an

ciempiés : chimes, tsemes

ciénega : áak’al, áak’alche’, chak luuk’

cierto : haah, beey, wa maax

ciervo : kéeh

cigarra : ch’och’lem

cigarro : chamal

cigarrón : koochol

cima : p’iich

cimbrar : k’ool, haats’, wich’

cimentar : eets’, heets’, akkun

cimiento : chuun pak’

cinco : ho’

cincha : k’ax nak’

cinchar : k’aax

cine : cha’an

cínico : ma’ subtal máak

cinta : k’axab nak’

cinturón : k’axab nak’

círculo : wóolis

ciricote : k’óopte’

cirio : nohoch kib

ciruela : abal

cita : t’aanbail; k’iin ku ya’aliko’ob yan u yilkuba máako’ob ti’ hunp’éel tu’ux.

citar : u ya’ala’al tu’ux yéetel ba’ax k’iin kun u yiluba máako’ob; t’aanbail.

ciudad : noh kaah, nohoch kaah

ciudad de Campeche : Kaanpeech (lugar de serpientes y garrapatas)

ciudad del Carmen : T-Xiib (lugar de hombres)

civilizar : kaambes

clamar : awat, táatah awat

clamor : awat

clara : sakil he’

clarear : sáastal, sáasital

claridad : sáas, sáasil

claro : sáas, sáasil

clase : xook

clasificar : tsool

clausurar : k’aal, ts’o’oks

clavar : baah, ch’iik, ts’oop

clavícula : puytáanil, u ni’ baakel tseen.

clérigo : k’iin (h), yuum k’iin

clero : k’iino’ob (h), yuum k’iino’ob

cliente : maab (h), maan (x)

clima : k’iin

clítoris : u yaak’ peel

cloquear : totohk’eb, totok k’eb

coa : lóob, lóo’che’

coagular : lakbal, síistal, olomtal

coati : chi’ik

cobarde : sahak, sah óol, sah lu’um

cobertor : teep’

cobija : teep’

cobijar : piix, teep’

cobrar : mol p’aax, u ch’a’abal u tohol, koonol wáa meyah

cocer : chaak, tahankun

cocina : k’óoben

cocinar : chak hanal, meen hanal

cocodrilo : áayin

cocoyol : tuk’

cochina : leech (x)

cochino : kéek’en (h)

codo : kuuk

codorniz : beech’

coger : ch’a’ah, ch’e’ maach, chuk

cogollo : óol, k’u’uk

cogote : pachkab

coito : ts’iis, naach’, taal

cojear : kohk’alak, tomchalak

cola : neh

colador : cháanchab

colar : cháach, máayt

colgar : ch’uuy, leech

colibrí : ts’unu’un

colina : pu’uk, búu’tun, chan wiits, muul

colmena : hobon

colmillo : ts’a’ay

colocar : ts’aa

color : boon, boonil

coloradilla (animal) : chek’ech chak peech, chek’ex

colorado (color) : chak

columna : t’o’ol, tsool

coma : yaahtal, muk’yah, nohchil

comadreja : sáabin

comal : xamach

combate : ba’ate’el, ba’ate’il

combatir : ba’ate’el

comedor : kúuchil hanal

comején (animal) : k’amas

comenzar : káahal, ho’op’ol, léekel, chúunpahal

comer : hanal

comerciar : koonol

cometa : buts’ eek’

cometer : meet, beet

comenzar : káahal

comezón : saak’, saak’il

comida : hanal, o’och

comienzo : chúunpahal, káahal, léekel, ho’op’ol, chúun

comisura : xaay chi’, tu’ux ku táak’al wáa ba’ax.

como : he’ebix

cómo : bixi’, bix

compañero : láak’ nuup, éet

compañía : éet, éetel, iknal, láak’in

comparar : keet, éet p’iis

compartir : hats

completamente : humpulil

completar : chúukbes

completo : chuup, chúuka’an

componer : ma’alobkun, utskiin

compra : maan

comprador : may ku maan, maan (h), maan (x)

comprar : maan

comprender : na’at

compresión : yoot’, peech’ peets’

comprimir : chchankun, mehenkun, peech’, peets

comunicar : a’al, t’aan

con : yiknal, yéetel

con él : yiknal

concavidad : yaam, k’óom taam

concebir : yo’omtal

conceder : ts’aa

concentrar : much’kiin, mool

concepto : na’at, tuunkul

concertar : ma’alobkin, utskiin

conciencia : na’at, tuukul

concluir : ts’o’ok, ts’o’okol

conclusión : ts’o’okol

concurrir : much’tal

concha : sóol, paach

condena : bo’ol k’eban, xot’ k’iin

condenado : paula’an u k’iin, xota’an u k’iin

condenar : xot’ k’iin, pul k’iin

condimentar : xa’ak, ts’aaxa’ak

condimento : xa’ak’

condiscípulo : éet xook

condonar : sa’as k’eban

conducir : biis, aktáant

conectar : nuup’, nuup

conejo : t’u’ul

conexión : nuup, nuup’

conferencia : t’aan, tsikbal

conferir : ts’aa, k’uub

confesar : a’al k’eban, tsol k’eban

confesión : a’al k’eban, tsolk’eban

confiado : alab óol

confiar : alab óol

conflicto : ba’ate’el, ba’ate’il

confundir : sat óol xa’ak’ pahal.

congelar : síiskun, síistal

congregación : múuch’

congregar : múuch’kin, mulkin

conjuntar : múuch’kin, mulkin

conjunto : múuch’

conmemorar : k’iinbes

conmover : péeks óol

conocer : k’ah óol, ohéelal

conocimiento : na’at, ohel, tuukul; k’ah óolal

consejero : tsol xikin

consentir : cha’; u p’a’atal u meenta’al he’ ba’axake’.

conserje : kanan (h), kalan (h)

conservar : kanáan, kaláan, líik’s

consolar : náays óol

consolidar : chichkuun

consomé : k’aab bak’, ha’il bak’

consorte : íicham (h), atan (x)

constelación : eek’o’ob u tsolmubao’ob

construcción : beet, meent, líik’s

construcción (edificio) : nahil

construir : beet, meent, wa’akun, líik’s

consultar : k’áat chi’

consumar : ts’o’okol

consumir : xuup

contagiar : paak’, taak’, tsaay

contaminación : k’askuunil

contaminar : k’askuun

contar : xook, tsikbal, a’al

contemplar : pak

contener : biis, ba’al

contentar : ki’imakkun

contento : ki’imak óol, ki’ki óol, ki’imak

contestar : nuuk

contiguo : éet chi’, tutséel

contorno : bak’ paach

contraer : moots, moot

contribución : bo’ol, áant, áantah

contribuir : áant, áantah, bo’ol

convalecer : ch’a’ muuk’, ch’a’ óol, utstal

conversación : t’aan, tsikbal

conversar : t’aan, tsikbal

convertir : suut, k’eex

convidar : múul hanal

convivir : múuch’ kuxtal, múul kuxtal, éet kahtal

convocar : t’aan, t’aanbah, t’aanbail

convulsión : lo’ot’ol

cónyuge : íicham (h), atan (x)

copete : p’oot

copiar : u meenta’al hunp’éel ba’al he’ex uláak’e’.

coraje : ts’íikil, p’u’uhul

coralillo : kalam

corazón : puksi’ik’al

corchar : haax, bal k’ab, ch’oot

corcho : mak’

cordero : chan taman

cordillera : pu’uk, wits

cordón : k’ax táab chan suum, k’uuch

coro : múul k’aay, múuch’ k’aay

corral : kúuchil tu’ux ku k’a’alal ba’alche’o’ob he’ex.

correa : k’axnak’

correcaminos : k’úumk’umi

corregir : utskiin

correr : áalkab

corretear : áalkabans, áalkabkun, áalkabt

corrida : áalkab; pay wakax.

corriente : chowáak

cornear : k’óoch

cornudo : máak ku tu’usul tumen yatan wáa u yíicham.

corroer : waay, ma’as

corsario : may ku yookol ich k’áak’náab

cortar : ch’aak, xoot, xoot’, k’uup

cortar (con machete) : ch’ak

corte : ch’aak, xoot, xoot’, k’uup

corteza : sóol, paach

corto : kóom, xoot’ xuut’

corva : looch, p’uus, waats’, wuuts’

cosa : ba’al, ba’ax

cosecha : hooch, mool, uux, t’ook

cosechar : hooch, mool, uux, t’ook, éens

coser : chuuy

cosquillas : chahal, chikil

costa : u háal k’aak’náab, u chi’ k’áak’náab

costado : tséel, xáax

costal : chíim, mukul

costilla : ch’ala’at

costo : bahux

costra : sóol, ooxel

costumbre : suuk, suukil

costura : chuuy

costurar : chuuy

cotorra : t’uut’, kéel

coxis : k’uul, bobox, bak neh, tuch neh

coyote : utiúu (canis latrans)

Cozumel : Kosomeen (isla ocupada por las golondrinas)

cráneo : tseek’, baakel pool

crecer : ch’íihil, nuuktal, nohochtal, ya’abtal

crédito : p’aax

creencia : ok óolal, tuukul

creer : tuukul, oks óol

crepitar : wáak’al, tip’ix

crepúsculo : okol k’iin, oka’an k’iin

crespo : muuch’, mulix

cresta : p’iich, t’eel

cría : aal, mehnil

criada : k’oos (x)

criado : k’oos (h), meyhil

criar : tséen

criatura : paal

criminal : kinsah máak

crin : tsuuk, tso’ots tsíimin

cristianismo : ki’ichkelem tuukul

cristiano : ki’ichkelem, ki’ichkelem wíinik

cristo : ki’ichkelem yuum

croar : k’aay muuch, t’aan muuch, awat muuch

cruce : xaay, xa’ay

crudo : che’che’

crujir : heech’, herech’, hirich’

cruz : k’atab che’

cruzar : k’áatal, k’aatmáan

cuajar : taat, lakbal, síistal, olomtal

cuajo : taat, síistal

cuál : máakalmáak

cualquier : he’ máakalmáake’, he’ máaxake’

cualquiera : he’ máakalmáake’, he’ máaxake’

cuando : le kéen

cuándo : ba’ax k’iin, bik’ix

cuánto : bahux, bahun

cuarta : náab

cuartear : buuh, he’, teeh

cuatro : kan

cubeta : ch’óoy

cubrir : piix, huuk, teep’, tsiik

cubo : ch’ooy

cucaracha : k’uruch, na’ ts’uul

cuchara : ho’opob, k’uruch

cuchillo : xotob, xooteb, etsnaab

cuello : kaal

cuenta : xook

cuento : tsikbal, tsibalil

cuerda : suum

cuerno : baak, xuulub

cuero : k’éewel