|
¡Gracias por utilizar el diccionario aulex! Este vocabulario fue actualizado el 24-VII-2005. Los diccionarios son actualizados frecuentemente, asegúrate de tener la última versión. http://aulex.ohui.net/ |
|
Compilado por Juan Ramón Bastarrachea Manzano, en colaboración con la Universidad de Yucatán |
A
a : a, hunp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.
a (hacia) : ich, ichil
a lado : tséel
a que : asta
ababol : k’uyche’ (x) (papaver rhoeas)
abajo : kaabal, kaabah, yáanal, yáanah
abalanzar : puul, píikch’iin
abandonar : p’aat, xúun p’aat
abandono : p’aat
abanicar : pikil, pikit
abanico : pikit (x)
abaratar : éems tohol, kabulkun tohol
abarcar : bak’paach, méek’, méek’táan
abarrotar : chuup
abarrote : ba’alo’ob ku ko’onol ku hach k’abéetchahal.
abastecer : ts’aa ba’ax k’abéet
abatir : pul kaabal, lúubs
abdicar : p’aat, cha’
abdomen : nak’, chuun nak’
abecedario : u ts’íibil tuláakal huum ku ya’ala’al ken t’aanak máak.
abeja : kaab, yik’el kaab (apis mellifica)
abejorro : holom, báalam kaab (apis bombus)
abertura : hool, pa’al, xiik
abierto : he’ek’ab, he’epaha’an
abigaeto : okol wakax wáa ba’alche’o’ob.
abismo : taam
ablandar : ts’u’uts’ukin, sulbankúun
abobar : hap chi’, náay óol
abocar : náats’al
abochornar : ooxol, chokoh óol
abogar : áantah
abolengo : ch’i’ibal
abolir : luk’s, tseel
abollar : bool
abonar : bo’ol p’aax
abono (para tierra) : ba’al, ku ts’a’abal ti’ lu’um utia’al u ma’alobtal.
aborigen : wi’it’, maaya wíinik.
aborrecer : p’eek
abortar : éems aal
aborto : éemel aal
abotonar : k’al nook’
abrasar : tóok
abrazar : méek’, lóoch
abrazo : lóoch, méek’
abrevar : ts’aa uk’ul
abreviar : chichankúun, kóom ts’íib
abrigar : teep’, baal
abrigo (prenda) : nook’il ke’el
abrir : he’, he’bik
abrochar : k’aal
abrumar : nak óol
abundancia : yaab, pik’taan
absceso : chu’uchum
absorber : xuuch, chu’uch
abstracto : ma’ chika’ani’, istikyah u na’ata’al
abuchear : awat t’aan
abuela : chiich
abuelo : nool
abultar : tuchkiin
abundancia : ya’ab
abundar : ya’abtal
aburrir : nak óol
acá : waye’, weye’
acabar : ts’o’ok, xu’ul
academia : u nahil tu’ux ku much’tal máako’ob u yohelo’ob ya’ab ba’al.
acaecer : úuchul
acampar : u p’áatal máak he’elel wáa wenel ti’ k’aax.
acanalar : meen yáam
acaparar : méek’táan
acariciar : báay
acarrear : púut
acaso : bey wale’
acatar : u’uy t’aan
acaudalado : ayik’al
acceder : óot
acceso : beh, hool
accidentar : u yúuchul loob
accidente : loob
acción : péek
acechar : ch’eeneb
acedar : pah, su’uts’
acedera : abalkan (rumex acetosa)
acedía : chuhkal
acedo : paah
aceptación : heeh
acometer : k’óoch
acomodar : tsool
acompañante : láak’inah
acompañar : láak’in
acondicionar : utskin
aconsejar : tsol xikin
acontecer : úuchul
acoplar : nuup
acordar : k’a’ahal ba’al
acordarse : tuukul
acorralar : k’aal
acortar : kóomkin
acosar : áalkab paach
acostar : chitaal, chitaah
acotar : koot
acostumbado : suk’taah
acre : si’ih
acrecentar : ya’abkun, nohochkun
acreditar : uts
acreedor : máak ku ts’ik he’ ba’axak p’axbile’
acribillar : ts’ots’op loom
acróbata : máak ku xíinbal yóok’ol hunt’i’in suum.
acta : hu’un ku ts’íibta’al tu yóo’lal hunp’éel ket t’aan ichil hunmúuch’ máako’ob.
activar : t’aab, hoop
activo : sáak’óol, t’a’ah
acto : beet, meent
actualmente : behla’e’
actuar : beet
actuacion : beet, meent
actualizar : túunbenkun
actuar : meentbil he’ ba’axake’
acuario : u un’ukul tu’ux ku ts’a’abal kayo’ob.
acuartelar : u k’a’alah waacho’ob tu mahilo’ob.
acuático : ha’il
acuchillar : loom
acudir : taal, náats’al, biin
acuerdo : ch’a’ nu’uk tumen tuláakal.
acumular : mool, muuch’
acuñar : no’oxkin
acurrucarse : mochtal
acusar : tak pool, tak ho’ol
achacoso : mantats’ k’oha’an
achatar : yuuch’
achiote : k’uxub, kiwi’ (bixa orellana)
achocar : chook’
adán : yáax xiib yóok’ol kaab.
adaptar : tsool
adecuar : éet k’alap
adelantar : táanilkun
adelgazar : bek’echkun
ademán : béech’ k’ab, éets’ p’a’as.
además : bey xan
adentro : ich, ichil
adeudar : p’aax
adeudo : p’aax
adherir : taak’
adiestrar : ka’ansah, suukkin
adinerado : ayik’al
adios : ka’a xi’itech
adivinar : na’at
adivino : na’at (h), na’at (x)
admirable : hak’ óolal
admirar : hak’ óol
admitir : k’aam
adobabo : makkuum, áakat
adobar : pak’ xa’ak’
adobe : pak’ lu’um
adobo : pak’ xa’ak’
adoctrinar : ka’anbes
adolescencia : táankelemil (h), lo’bayanil (x)
adolescente : táankelem (h), lo’bayam (x)
adoptar : ch’a’
adorar : yaakun
adormecer : weens
adornar : hats’utskin, hats’utskun
adorno : p’oot
adueñarse : tia’altal
adular : leets’
adulterar : heel, k’eex
adulterio : okol ts’iis
adulto : nohoch máak, nohoch wíinik
advertir : a’al
aerolito : chamal xnuuk
afanar : meyah yéetel ki’imak óolal
afecto : yaakun
afeitar : ts’iik
afeminado : ch’upul xiib
afición : uts tu yich, uts tu t’aan
afilado : yeh
afilar : haa’
afinidad : chika’anil
afirmar : haah, haahkun
afirmación : haah
aflicción : yah óol
afligido : tuukul, yah tu yool
afligir : oks yah
aflojar : cha’, waach’
afónico : ma’as kaal
afuera : táankab, paachil
agachar : t’uchkin
agarrar : ch’a’, maach, cháach
agave : kih
agave mezcalero : kiiw (agave potatorium)
agazapar : mot’kin
ágil : péeka’an, sáak’óol
agitador : máak ku káahsik ba’ate’il
agitar : chiik, yúuk
aglomerar : much’kiin, mulkiin
aglutinar : taak’, tsaay
agobiar : ka’anal
agonía : pa’ muuk’
agonizar : tu’upul, muk’yah
agorar : tomoh chi’, tomox chi’
agotar : xuup, ts’o’ok
agradar : ki’imakkun óol
agrario : k’áaxil (h), k’áaxil (x)
agravar : yaahtal
agravio : a’alah ba’al, pooch’il
agredir : loox, ba’ate’el
agregar : ya’abkun, nuup’
agresivo : kaxan ba’a (h)
agriar : su’uts’kin, pahkun
agrio : pah
agricultor : kolnáal (h), kolnáal (x), meehi k’áax
agrio : su’uts’, pah
agro : k’áaxil
agrura : chuhkal
agua : ha’
agua salada : ch’och ha’
aguacate : oon
aguacatero : oon che’ (persea americana)
aguacero : cháak
aguado : áak’al, áak’al che’, ha’achi’
aguador : bisah ha’ (h)
aguantar : muk’yah
aguar : húulha’, ha’ach’kun
agüero : tomoh chi’, tomok chi’, tomox chi’
aguijón : yaach
águila : kóot (aquila chrysaetos)
agudo : yeh
aguililla : koos
aguja : púuts’
aguja (para hamaca) : kayche’
agujerear : po’pot, ho’hol
agujero : hool
agutí : tsuub
ahí : te’elo’
ah (interjección) : ah
ahogar : bul ni’, kup iik’
ahora : behla’e’
ahorcajar : hets’ méek’
ahorcarse : hektal
ahorcar : hich’ kaal, bits’ kaal
ahorrar : líik’es, ta’ak
ahorro : t’áal k’u’
ahuehuete (árbol) : ha’bin (taxodium macronatum)
ahumar : buuts’kin
ahuyentar : p’u’us, toohol
aire : iik’
aislar : p’aat, hóok’es
ají : iik (capsicum annuum)
ajonjolí : sikil p’uus
ajustar : p’elechkun, p’iiskun
ajusticiar : kiims, xot k’iin
al lado : tséel
al principio : yaaxil
ala : xiik’
alabar : ki’iki’ t’aan
alacrán : síina’an (buthus occitanus)
álamo : kóopo’ (populus nigra)
alarife : meen pak’ (h)
alargar : chowakkin, chowakkun, siik
alarido : táah awat, chi’ibal ok’ol
alba : píik’ sáas, sáastal
albahaca (silvestre) : kakaltuun (x)
albañil : meen pak’ (h)
albarrada : koot
alborotar : awat, juum
alcalde : halach wíinik u nohchil kaah
alcancía : u nu’ukulil u ta’aka’al taak’in
alcanzar : chuuk, nak’paach
alcohólico : máak sen ya’ab u káaltal
alcoholismo : káaltalil
aldaba : k’alab
aldea : chan kaah
alegrar : ki’imakkun óol
alegre : ki’imak óol
alegría : ki’imak óol
alejar : náachkun
alemán : alemkáan wíinik
alemán (idioma) : alemkáan t’aan
alemana : alemkáan (x)
Alemania : Alemkáan
alentar : ch’a’ iik’, múus iik’, ch’a’ óol
alepusa : p’aay, p’ah
alfabeto : u ts’íibil tuláakal huum ku ya’ala’al ken t’aanak máak.
alfabetización : ka’ansah xook yéetel ts’íib
alfabetizar : ka’ansah xook yéetel ts’íib
alfarería : u kúuchil tu’ux ku ko’onol wa ku meyahta’al k’at.
alfarero : máak ku meyahtik k’at
alfiler : púuts’ yan u pool
alforja : oot’el sáabukan
alforza : wuuts’il nook’
algo : wa ba’ax
algodón : taman, piits’ (gossypium herbaceum)
aguien : wa maax
algún : hayp’éel
alguno : wa maax
alguna : wa hayp’éel
alianza : much’bal, much’bah
aliento : múus iik’, yooxol chi’
aligerar : séebkun, lep’ óol
alimentación : tséen hanal
alimentar : tséen, tsaa hanal
alimento : hanal, o’och
alinear : tohkin
alisar : báay, hi’, yúul
alistar : líik’es
aljibe : chuulu’ ha’, chultun
alma : píixan, óol
almacenar : ta’ak, cuup
almanaque : tsolk’in
almeja : ch’ulam
almíbar : ch’uhuk
almidón : cha’ak
almizclero (rata) : p’u’us
almohada : k’áan pool, k’áan ho’ol
almorzar : hanal, hanah
almud : muut
almuerzo : hanal, hanah, o’och
alocar : chokokin pool
alojar : k’am u’ula’
alpargata : xanab, xanab k’éewel
alquilar : ts’aa mahan
alquiler : u tohol mahan
alrededor : bak’ paach
alterar : k’eex, heel
alteza : u ka’analil
altillo : búu’tun, káakab
altivo : ka’anal óol
alto : ka’anal, ka’anah
altura : u ka’analil
aludir : k’a’as
alumbrar : sáaskun, huul
alumno : kaanbah (h), he’ máaxak ku bin tu nahil xook utia’al u kaanbale’.
alzar : ch’úuy, líik’es
allá : tolo’, te’elo’, ti’i
allanar : táaxkun
allí : ti’i, te’elo’, tolo’
amabilidad : utsil
amable : uts
amado : yaakuna’an, óota’an
amaestrado : ka’anbesa’an
amaestrar : ka’anbes
amamantar : ts’aa chu’uch
amanecer : píik’il, sáastah
amansar : suukkin
amante : weey (h), k’eech (x)
amapola : k’uyche’ (x) (papaver rhoeas)
amar : yaakun
amargar : k’áahkun
amargo : k’áah
amarillarse : k’aank’antal, k’aank’anchahal
amarillo : k’an, k’aank’an
amarillo claro : sam k’aan
amarillo medio : k’anil k’aan
amarrar : k’aax
amarre : k’aaxil, k’aaxih
amasar : ya’ach’, xa’ak’
ambición : ts’íibol, poochtal
ambicionar : ts’iibol, poochtal
ambidextro : ka’amatil k’ab
ambiente : tuláakal ba’al yaan yóok’ol kaab.
ambos : tu ka’atulil, le ka’peel
ambular : xíinbal, xíinbah
amenazar : sahakkun, ts’aa sahak
amenizar : ki’ óol
amerindio : máasewal
amígdala : p’aakil kaal, bu’ulil kaal
amigo : amikoo
amigos (plural) : amikoo’ob
amistad : uts bisbah yéetel he’ máaxake’.
amnistía : u sa’asa’al u si’ipil máak.
amo : yuum, yuumil, ts’uul
amodorrarse : chich wenel, t’uubul u wenel máak.
amoldar : u beeta’al junp’éel ba’al he’ex u nu’ukulil tu’ux ts’a’abale’.
amonestar : k’eey, táah t’aan
amontonar : mulkin, muchi’kin
amor : yaah, yaakunah
amoratarse : éek’kume’ental, ée’puk’e’ental.
amordazar : k’ax chi’
amortajar : tep’ kimen
amparar : kalan, kanan
ampliar : kóochkin, nohochkin
amplificar : nohochkin, kóochkin
amplio : kóoch
ampolla : xaak, p’ool
amputación : xoot, luk’s
amputar : xoot, xoot’
amurallar : k’aal bak’ paach
analfabetismo : máako’ob ma’ u yohlo’ob xooki’.
analfabeto : máak ma’ u yohel xook mix ts’íibi’.
anaranjado : chak k’an
anatomía : u xookil u wíinklil máak.
anca : p’u’uk iit, bak’el iit
anciano : ch’iha’an, noxiib, biyeho
ancho : kóoch
anchura : kóoch u táan
anda ve ! : ¡xeen!
andar : xíinbal, xíinbah, máan
anegado : búulul
anegar : buul, búulul
anexar : taak’, nuup
anglicano : íinglese’ wíinik
anglosajón : íinglese’ wíinik
angosto : un’ut’
ángulo : ti’its’, tu’uk’
anhelar : ts’íibol, yaanyan
anidar : k’u’ankil, meen k’u’
anillo : ts’ipit (x)
ánima : píixan, óol
animal : ba’alche’
animal doméstico : aalak’
animales (plural) : ba’alche’o’ob
animar : lep’ óol, lep’ óolal
ánimo : óol
aniquilar : xu’uls, chéehs
aniversario : noh k’iin, k’iin k’aaba’
ano : iit, mool, chuun
anoche : áak’abhil, ok’onhih, o’niak
anochecer : áak’abtal, ée’hoch’e’ental, ée’same’ental, ok’nak kíin
anolar : nóol
anona : óop, poox (anona glabra)
anotar : ts’íib
ansia : taak, ts’íibol, k’áat
antaño : úuchben
anteanoche : áak’ab ka’ohe, áak’ab ka’awheh.
anteayer : ka’ohe, ka’awhe
antebrazo : k’ab
anteceder : k’ab
anteponer : bin táanil
anterior : táanil
antes : táanil, táanih, yáax
anticipar : yáaxkun, paybe’enkun
antifaz : u piixil ich
antiguamente : ka’ach úuchih
antigüedad : úuchbenil
antiguo : úuchben, laab
antojo : ts’íibol, pooch
antorcha : tah che’
anudar : k’aax, mook, hook’
anular : xu’uls, ts’o’oks
anunciar : k’a’ay, a’al
anzuelo : lutsub, hok’ob
añadir : tsaay
añejar : úuchbental
añejo : úuchben, laab
añicos : xéexet’al
añil : ch’ooh
año : ha’ab, tun
apaciguar : hets’kun
apachurrar : peech’, pupuch’, yaach’
apadrinar : máak ku bisik huntúul chanpaal ok ha’ wáa huntúul máak utia’al u ts’o’okol u beel.
apagar : tuup
apalear : nóok haats’, táah haats’
apañar : maach, ch’a’
aparador : u nu’ukul tu’ux ku ye’esa’ah koonol.
aparato : nu’ukul
aparear : nuup, ts’iis
aparecer : chíikpahal, hóok’ol, tíip’il
aparentar : chéen tu menkubah, chéen tu tuus
apartar : haats, huuts’, kóol
aparte : hunpáay
apasionar : uts tu yich
apaste : káat
apatía : ma’ óolal
apedrear : ch’iin ku meenta’al yéetel tuunich.
apellido : a’ake
apenar : yahkun óol, subtal
apenas : istikyah, istakyah
apendejar : sat óol
apéndice : u ni’ polok chooch
apertura : he’, chúunpahal, káahal
apesgar : peets’, ts’aal
apestar : tu’
apestoso : tu’
apetecer : ts’íibol, taak, k’áat
apetito : taakil hanal
apicultor : máak ku meyahtik kaab.
apicultura : meyahil kaab, kanáanil kaab, kaláanil kaab
apisonar : koh lu’um wáa beh
aplanar : táaxkun
aplastado : yaach’
aplastar : peech’, puuch, yaach’, maax
aplaudir : papax k’ab, lalah k’ab
aplauso : papax k’ab
aplicar : ts’aabil ba’al yóok’ol uláak’.
apodo : k’aaba’
apolillar : u k’uux yik’el che’ wáa nook’.
aporrear : p’uuch
aportar : ts’aa
aposentar : ts’aa tu’ux wenel máak
aposento : u k’áasil nah
apostar : u buul máak yéetel taak’in.
apoyar : hets’kun, nakkun
apoyo : tóohche’, áantah
apreciar : yaakun, yaabil
aprecio : yaakunah
aprehender : chuuk, maach, cháach
aprehensión : chuuk
aprender : kaanbal, kaanbal
aprendido : kanik
aprendiz : kaanbal (h)
apresar : chuuk, maach, peets’
apresurar : chichkun, séebkun, lep’ óol
apretón : chich maach, kan maach
aprisa : séebal, tu séebal
aprisionar : k’aal
aprobación : haah, haahkun
aprobar : haah, haahkun
apropiar : tia’alint, ch’a’
aprovechar : k’abéetkun, k’a’ana’ankun
aproximación : náats’al, húuts’ul
aproximar : huuts’, naats’
apto : ma’alob
apuesta : buul
apuntalar : táak che’, tóohche’
apuntar : tuuch’ub, e’es
apuñalar : loom
apurar : séebkun, lep’ óol, chichkun
aquél : lelo’
aquello : lelo’
aquella : lelo’
aquí : te’ela’, waye’
aquietar : hets’kúun
arado : yiik
araña : am
arañar : la’ach
árbol : che’
arbusto : che’ ku hóok’ol u k’ab tak tu chuun.
arcabuz : ts’oon
arcilla : kat
arco iris : chéel
archivar : ta’ak
archivo : u kúuchil tu’ux ku ta’aka’al wáa ku líi’sa’al hu’uno’ob.
arder : elel
ardilla : ku’uk, p’eex (sciurus poliopos)
ardor : hach chokoh, elel
arena : sa’am, u lu’umil k’áa’náab
arete : tuup
árido : bóoh tikin
arisco : k’o’ox
aristócrata : ayik’al, halach wíinikil
armadillo : weech (dasypus novemcintus)
arma : ts’oon
armazón : wíinkil, wíinklil
aroma : ki’bok
arquear : wuuts’, looch, p’uun
arraigar : táabal, tak’moots
arrancar : hook, hoots’, t’ook
arrasar : táaxkun, míis
arrastrado : hiilaal
arrastrar : hiil, kóol
arrear : k’a’am t’anbil wáa hats’bil ba’alche’o’ob.
arrebatar : tóok pay, háan pay
arreciar : k’a’aamtal
arreglar : utskin, ma’alobkin
arrepentirse : yah óol, k’a’a’hal iik’
arrestar : k’al
arriar : éems
arriba : ka’anal, yóok’ol
arribar : kóohol, k’uchul, u’ul
arribo : k’uchul. u’ul, kóohol
arriesgar : péek óol
arrimado : naats’ba
arrimar : naats’, huuts’, taak’
arrinconar : nakkun, ts’aa nak’lik
arrodillar : xolkin, xóol píix
arrogante : ka’anal paakat, k’áak’ ich
arrojar : ch’iin, puul
arrollar : wuuts’, koots’
arroyo : beel ha’
arrugar : yuuch’, yaach’
arruinado : hostil
arrumbado : naats’ba
arruinar : k’askun, huut, óotsikun
artesanía : u meyah máako’ob ku meentko’ob ba’alobb yéetel u k’abo’ob bey xan yéetel u mehen nu’ukulo’ob.
artesano : máak ku meentik ba’alo’ob yéetel u k’ab bey xan yéetel u mehen nu’ukulo’ob.
artificial : ba’al menta’an tumen wíinik.
asa : xikin, ook, k’a
asado : póoka’an, k’áak’ ta’an
asaltar : ookol
asar : k’áak’at, póok, tóok
ascendencia : ch’i’ibal
ascender : na’akal
asco : p’eek
asear : ch’óoch’, míis, púus
asentar : kukin, hets’kun, akkun
asentir : haahkun
aserradero : kúuchil tu’ux ku xo’otol che’.
aserrín : ma’ay che’
asesinar : kiimsah, kíimsah
asesino : máak ku kiimsah, kiimsah may
asesor : máak ku tsol nu’uk
aseverar : haahkun
asfixia : ku’upul iik’, xu’ulul iik’
así : beey, beya’, beyo’
asidero : xikin, ook, k’ab
asiento : k’áanche’
así como : he’ebix
asir : máach, cháach
asma : k’aak’as se’en, kok se’en
asmático : wíinik yaan kok se’en ti’
asociar : much’kin
asolear : hayk’iin
asomar : chíikpahal, tíip’il
asombrar : kak’ óol, ha’as óol
asperjar : líil ha’, wiits’
áspero : hihixkil, po’opo’ox, to’och
aspirar : ch’a’ iik’, múusiik’
asqueado : may taak u xeh
asquear : taatak xeh
astilla : u xéexet’al che’, tuunich wáa uláak’ ba’alo’ob
astillar : xiixkun
astuto : may hach yaan u na’at
asumir : ch’a’, k’aam
asunto : beel
asustar : ha’as óol
atacar : k’óoch
atado : k’aaxal
atajar : k’áas ho’ol, xóot’ ho’ol
atajo : xot’ beh
atar : k’aax
atarantado : saatal óol
atarantar : sat óol
atardecer : t’úubul k’iin, bin k’iin
atascar : k’aal, ts’oop
ataúd : máaben tu’ux ku bisa’al mukbil huntúul kimen.
ataviar : utskin
atemorizar : sahakkun
atender : ts’aa óol, u’uy
ateo : mina’an ki’ichkelem yuum ti’
aterrizar : háayal, éemeh, éemel
atestar : chuup, buut’, chook’
atestiguar : haahkun
atinar : tsaay; na’at
atisbar : ch’eeneb
atizar : péeks k’aak’, huts’ náahche’, much k’áak’
atole : sa’
atole ritual : áak sa’
atolladero : ts’ots’opkil, ts’ots’opkih
atollar : ts’óopol, k’áalal
atónito : hak’a’an óol
atontar : sat óol
atorar : k’aal, leech
atormentar : to’otop
atracador : ookol ich kaah (h)
atraer : naats’, taas
atragantar : hak’ab, ku’uchul
atrancar : no’oxche’, tóohche’
atrapar : chuuk, maach
atrás : paachil, paachih
atrasar : xaankun, p’áatal paachil
atravesar : k’atkun
atrevido : ko’
atropellar : héentan, naktáan
atuendo : nook’, búuk
aturdir : sat óol
auge : u hach ma’alobtal máak wáa he’ ba’axake’.
augurar : tomoh chi’, tomok chi’, tomox chi’
aullar : uyok’ol chi’ibal peek’
aullido : awat yok’ol ba’alche’
aumentar : ya’abkun, nohochkun
aunque : kex
aunque sea : kex teech
aura (zopilote) : ch’oom
aureola : peet
aurora : tu taal u sáastal
ausente : biha’an, ma’ kula’ani’, mina’an
autobús : wawa
autóctono : wayile’, weyile’
autoridad : nohochil kaah
autorizar : cha’abal
avanzar : táanichahal, máan táanil
avaro : ts’u’ut
ave : ch’íich’
avejentar : teek ch’íihil, póot ch’íihil
aventar : puul, píik ch’iin
avergonzar : sublakkun, sublakkin
averiarse : k’astal, k’aschahal
averiguar : k’áat chi’, káatpéeks
avicultor : may ku meyahtik (x), kaaxo’ob (h)
avisar : u ts’a’aba yohéeta’al hunp’éel ba’al.
avispa : xuux (vespa vulgaris)
avispero : xuux, paak’ xuux
avispón : holom, xuux kaab
avivar : t’aab, hoop
axila : xiik’
ayer : ho’oleh, ho’olheak
ayuda : aantah
ayudar : aantah
ayunar : su’uk’in
ayuno : su’uk’in
azabache : boox
azahar : loot pak’áal
azar : binak, buul
azotar : haats’
azote : haats’
azotea : u táaxil u yóok’ol pak’ik nah
azteca : wach wíinik
azúcar : ch’uhuk, asukaar
azucarar : ch’uhukkin
azul : ch’ooh
azul cielo : sam ch’ooh
azul marino : boox ch’ooh
azul turquesa : tuunich ch’ooh, k ’áak’ ch’ooh
azuzar : chu’uy
B
b : b, ka’ap’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.
baba : k’aabankil chi’, lúulankil
babear : k’aabankil chi’, lúulankil
babosa (insecto) : iisíil
baboso : máak hach ku choh u lúul, ku ya’ala’al xan ti’ máak mina’an u na’at.
bacín : u kúuchil tu’ux ku kutal ta’ máak.
bacinica : ch’eneb iit
bache : hool
bagazo (de henequén) : ta’kih
bagre : lu’, boox kay
bailador : óok’ot (h-), óok’ot (x-)
bailar : óok’ot
baile : óok’ot
bajar : éemel
bajareque : kolóohche’, kolóoxche’
bajo : cabal, taam
bala : yóol ts’oon
Balancán : Baálamk’aan (lugar de jaguares y serpientes)
balancear : úumbal
baldío : xtokoy
balido : u yawat taman
balompié : báaxal kóocha’, kóocha’ wóolis
bambolear : takchalak, chíikba
banano : ha’as
bandido : ookol (h-)
banquillo : k’áanche’
bañar : isíim
bañarse : ichkíil
baño : ichkíil
bar : nah tu’ux ku ko’onol yéetel ku yu’uk’ul ba’ax ku káalkunsik máak.
barajar : xa’ak, xa’ak’kun
barato : ma’ ko’ohil
barba : me’ex
barbacoa : píib
barbero : k’oos (h)
barbilla : no’och
barco : cheem
barda : koot
barrenar : poot
barrer : míis
barriga : nak’
barrigón : p’uruxnak’
barril : p’úul
barro : k’at
báscula : p’iisib
base : chuun, chuun pak’, iit
basilisco : tóolok
bastante : ya’ab
bastón : xóolte’
basura : sohol
basurero : u nu’ukulil u ts’a’abal sohol wáa u kúuchil tu’ux ku pu’ulul.
batalla : ba’ate’il
batallar : ba’ate’el
batata : íis (ipommea batatas)
bate : che’il haats’
batea : u nu’ukul tu’ux ku yúuchul p’o’
batear : haats’
batida (cacería) : p’uuh
batir : book’
baúl : baas
bautismo : oka’, ok ha’
bautizar : oka’, ok ha’
bautizo : oka’, ok ha’
bazar : kúuchil u yúuchul koonol
bazo : yal peek’
bebé : chaanpal
beber : uk’ul
bebida : uk’ul, uk’uh
becerro : bees
bejuco : aak’
belleza : ki’ichpanil, hats’utsil
bello : hats’uts, ki’ichpan, ki’ichkelem
bendecir : tsíits ha’
benévolo : uuts, uts máak
bermejo : k’aan chak
besar : ts’u’uts’
beso : ts’u’uts
bestia : ba’alche
biblioteca : kúuchil tu’ux ku ts’a’abal ya’akach xokbil hu’uno’ob.
bíceps : muuk’ k’ab, muuk’il k’ab, miis k’ab
bicicleta : t’íinchak’ háanchak’ balak’ ook
bicho : ik’el
bien : ma’alob, uts
bienestar : ma’alob kuxtal
bifurcación : xa’ay
bigote : me’ex, k’ono’ch
bikini : kul eex
bilingüe : ka’ap’éel t’aan
bilis : k’aah, k’an chik’in
billete : ju’unil taak’in
biografía : u ts’íibil u kuxtalil huntúul máak.
bistec : tsahbi bak’
bizco : ts’eeb
blanco : sak
blancura : sakil
blando : o’olkih, bi’bi’ki
blanquear : sakkun
blanquillo : he’, e’el
blasfemar : pooch’il
blasfemia : pooch’, pooch’il
bloquear : k’al beh, wa’akuns
boa : och kaan (boa constrictor occidentalis)
bobo : hahap chi’, meehen kee
boca : chi’
bocado : níich
bocanada : p’u’uk
bochorno : ooxol, choko iik’
boda : ts’o’okol beel
bodega : u kúuchil wáa u nahil tu’ux ku ta’aka’al ba’alo’ob.
bofe : soorot’, sot’ot’
bofetada : xiik lah
bofetear : laah
bola : wóolis
bolsa : chíim, pawo’, sáabukan
bolso : sáabukan
bollo : wool, wóolis
bombero : tup k’áak’ (h)
bomitar : k’uux, p’eek
bonanza : kukupkil
bondad : utsil
bonete (planta) : k’úumche’, k’úunche’
bonito : hats’uts, ki’ichkelem (h), ki’ichkelen, ki’ichpam (x)
boquete : hool
bordado : chuuy
bordador : chuuy (h), chuuy (x)
bordar : chuuy
borde : chi’ u xuul waa ba’ax, haal
borbotar : popok’ look, pok’os look, lookankil
boreal : xaman, ti’ xaman
borrachera : káaltal
borracho : kala’an
borrar : tuup
borrasca : cháak hach k’a’am yéetel u yiik’el.
borrego : taman
bosque : k’áax, nukuch k’áax, ka’anal k’áax
bostezar : haayab
botar : puul, ch’iin, píik ch’iin
botica : u nahil koonol ts’aak, u nahil wáa u kúuchil tu’ux ku meenta’al yéetel ku ko’onol ts’aako’ob.
boticario : meen ts’aak (h), kon ts’aak (h)
botija : p’úl nu’ut’ yéetel wóolis.
botiquín : u nu’ukul u bisa’al wáa u li’isa’al ts’aak.
botón (de flor) : úuntulis
bovéda : pak’ tu’ux ku mu’uku kimen
boxeador : loox (h)
boxear : loox, loxbáah
boxeo : loox
bozal : hool ni’
bragueta : hool tu táan u nook’ xiib wáa xch’uup
brama : u k’iini táan u báaxlaantkuba ba’alche’o’ob.
bramar : awat, áakam
bramido : áakam
branquia : bu’ul, úul
brasa : chúuk, náaxche’
bravo : ts’íik
braza : sáap
brazo : k’ab
brecha : t’úut’ul beh
breve : kóom, ma’ xaani’
bribón : k’aas, loob
brillante : léembal, léets’bal
brillar : hoop, léembal, léets’bal
brillo : léembal, léets’bal
brincar : síit’, puul, p’iit
brinco : síit’, puul, p’iit
brindar : uk’ul tu yóo’lah uláak’ máak
brisa : yik’al k’áak’náab
británico : íinglese’ wíinik
brocado : chuuyil nook’ yéetel k’an taak’in
brocal : chi’, chi’ ch’e’en
brocha : chan míis ku meyahtia’al u bo’onol pak’
broma : báaxal
bromear : báaxal, p’a’as
bronquio : soorot’, sot’ot’
brotar : tóop’, xíitil, hóok’ol, tóop’ol
brote : k’u’uk
bruja : wáay (x)
brujo : wáay (h)
bruñir : yúul
bruto : ba’alche’, tsíimin
buche : tsuuk, chíin
budin : ch’uhuk meenta’an yéetel u xéexet’al ch’ujuk waah.
buen : ma’alob, uts, ki’
bueno : ma’alob
buey : xiibil wakax (bos indicus)
bufón : chi’ik
buho : tunkuruchu, kulte’
bulla : huum, ya’ab t’aan
bullicio : huum, t’aan
bullir : look, óomankil
burbuja : óom
burdel : u nahil tu’ux ku yúuchul ts’iis.
burdo : poopox, tóotol
burgués : ayik’al máak
burla : p’a’as, baaxal t’aan
burlar : p’a’as
buscar : kaxan
buzo : mak ku meyah tu taamil ha’ wáa ich k’aa’náab.
C
c : c, óoxp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.
cabal : chúuka’an, p’elech
cabalgar : nat’ tsíimin, xiimbal yóok’ol tsíimin
caballero : ts’uul
caballete : ho’ol nah che’
caballo : tsíimin
cabaña : paasel
cabañuelas : xok k’iin
cabaret : u nahil tu’ux ku káaltal yéetel ku yóok’ot máak.
cabecilla : poolil, ho’olil
cabello : tso’ots, tso’otsel pool, tso’otsel ho’ol
caber : he’ u páahtal u yokol ti’ uláak’ ba’ale’.
cabeza : pool, ho’ol
cabo : ho’ol, ni’, iit, xuul, ts’ook, yala’
cabra : xuulubil taman
caca : ta’
cacao : kakaw
cacarear : totohk’e’
caceria : ts’oon, p’uuh
cachetada : pe’ lah, pa’ lah
cachete : p’u’uk
cachorro : aal, mehenil
cachucha : p’óok
cacique : halach wíinik, tatich, batab
cacto : múul
cadáver : kimen
cadera : t’eet’
caducar : úuchbental, ch’iihil
caer : lúubul, báanal, húutul
café (color) : chukwa
café : káapeh (caffea arabica)
cagada : ta’
cagar : ta’
caimán : áayin (crocodillus linnaeus)
caja : máaben, ba’as
cajete : lak, k’at
cajón : máaben
cal : ta’an
calabaza : k’úum (cucurbita pepo)
calabazo : k’úum, chúuh
calabozo : k’alab che’, k’alab máaskab
calambre : lot’ kéeh
calamidad : noh yah
calandria : sak chíik
calar : k’uup, háat k’up
calavera : baakel pool
calcañal : tuunkuy
calcinar : ta’ant
cálculo : mehen tuunich ku yantal tu beel u wiix máak.
caldo : k’aab, ha’il
calentar : k’íin, chokokiin
calentura : chokwil, chokwih
Calkini : Kalk’iin (lugar de la garganta del sol)
cálido : chokoh, k’iilkab
caliente : chokoh, k’iilkab
callar : mak chi’
calle : beel
callo : t’aaham
calma : kukupkih, heets’
calmar : heets’ kuup, ch’een
calor : ooxol
calostro : yáax k’aab yiim ko’olel wáa ch’upi ba’alche’ ku ts’aik ti’ u yaal.
calumnia : líik’sah t’aan, a’al ba’al, a’al t’aan
calumniar : líik’sah t’aan, a’al ba’al
calvo : k’olis, t’ooroch
calza : no’ox
calzado : xanab
calzar : ts’aa xanab, taak’ xanab
calzón : eex
calzoncillo : kul eex
cama : ch’aak
camada : pakab
cambiar : heel, k’eex
cambio : heel, k’eex
caminar : xíimbal, xíinbah
camino : beh
camino habitado : beel
camisa : kóoton
camote : íis (ipommea batatas)
Campeche : Kaanpeech (lugar de serpientes y garrapatas)
campesino : kol náak (h), kol náal (x)
campo : k’áax, kol
can : peek’
cana : sak tso’ots, sak pool
canalera : wach’ iit, k’áaxil
canasta : xaak, xúuxaak
canasto : xúux, xúuxaak
cancha : u kúuchil u báaxta’al boola’ wáa wóolis.
canción : k’aay
Cancún : Kaankuum (lugar de la olla de serpientes)
candela : k’aak’
caníbal : mak ku haantik u yéet máakil.
canino : peek’, peek’il
canjear : k’eex
canoa : cheem
cansar : ka’anal
cantar : k’aay
cántaro : p’úul
cantidad : ya’ab, ya’abach, ya’abil, nohochil
cantil (animal) : wol poch’
cantina : kúuchil tu’ux ku ko’onol yéetel ku yu’uk’ul ba’al ku káalkuntik máak.
canto : k’aay
caña : híim, ch’uhuk híim
caña de azúcar : sak’ab, ch’uhuk sak’ab
caña de maíz : halal
cáñamo : k’uuch
cañarroza : sak’ab kool
caño : beel ha’
caoba : punab
capa : yáal
capacitar : ka’ans, ka’anbes
capar : u xo’otol u ye’el u keep ba’alche’ wáa may
caparazón de tortuga : aakbal
capataz : maayol
capital : taak’in, noh kaah
capitán : nohochil
capón : mina’an u ye’el u keep
capullo : úuntulis, úunturis
cara : ich
carabina : ts’oon
carcajada : awat che’eh
caracol : huub; úurich
carapacho : sóol, maak
carbón : chúuk
carcajada : che’eh, jaja’ che’eh, k’a’am che’eh, awat che’eh
carcomer : néet, nóot’, níich’, biis, sib
carecer : mina’an
carga : kuuch, k’óoch
cargar : kuuch, k’óoch
cargo : kuuch
caricia : báay
caridad : máatan, síih
caries : hoolol koh, laab koh
cariño : yaakun
carmín : chak chak, hach chak, seen chak
cárcel : k’alab máaskab
cardenal : chak ts’íits’ib
cardo : múul
cardón : múul (opuntia tunicata)
carga : kúuch
carne : bak’
carne de cerdo : u bak’el k’éek’en
carne de conejo : u bak’el t’u’ul
carne de cordero : u bak’el taman
carne de gallina : u bak’el kaax
carne de guajolote (pavo) : u bak’el úulum
carne de res : u bak’el wakax
carne de serpiente : u bak’el kaan
carne de venado : u bak’el kéeh
carnero : xiibil tamaan (ovis aries)
carnicero : kon bak’ (h)
caro : ko’ok
carpintería : u kúuchil u meenta’al ba’alo’ob yéetel che’
carpintero : pool che’ (h), men ba’alo’ob (h), yéetel che’
carrera : áalkab
carretera : beh, noh beh
carrillo : balak’
carrizo : halal
carta : ts’iibil hu’un
cartílago : muun bak, muumun bak
cartucho : yóol ts’oon
casa : nah, taanah, otoch
casamiento : ts’o’okol beel
casar : ts’o’okol beel
cascabel : tsáab
cáscara : paach, sóol
cascarón : sóol he’
casco : maay
casi : óolak, óoli’, ta’aytak, k’as
caspa : ta’ pool
casta : ch’i’ibal
castaño : chukwa
castellano : káastlan wíinik
castellano (idioma) : káastlan t’aan
castigar : haats’, toop
Castilla : Káastlan
castillo : nukuch nah
castrar : u tse’elel u ye’el u keep ba’alche’ wáa xiib
catán : ayim kay
catar : túunt
catarata : sak t’ah, buy ich
catarro : se’en
catástrofe : loob
cátedra : kaans, kaanbes
catorce : kanlahun
caudillo : nohchil
caverna : áaktun, sahkab
caza : ts’oon, chuuk
cazador : ah ts’oon, máak ku bin ts’oon, p’uuh wáa chuuk.
cazar : ts’oon, p’uul, chuuk
cebar : tséen, polokkin, polokkun
cebú : wakax yan u p’uus
cedro : k’u’che’
cegar : ch’óopchahal, ch’óopkin
ceguera : ch’óopil, ch’óoptal
ceiba : ya’axche’
ceja : motón
Celectún : Seleektuun (espanto de piedra)
celeste : ka’an
célibe : ma’ ts’oka’an u beeli’
cementerio : kúuchil tu’ux ku mu’ukul kimeno’ob.
cena : ook’in hanal
cenar : u hanal máak oka’an k’iin
cenit : chúumuk ka’an, chúumuk k’iin
ceniza : ta’an
cenote : ts’ono’ot
centinela : may ku kalan
centrar : ts’aa chúumuk wáa ba’ax
centro : chúumuk, táan chumuk, ts’u’
cenzontle : sak chíik
ceñidor : k’ax nak’, hichnak’
ceñir : k’aax, heep’, hiich’, t’iin
cepillar : ho’och, púus, súus
cepillo : púus
cera : lokok, iis
cerca : naats’
cerca (muro) : suup’
cercar : k’al paach, bak’paach, suup’, koot
cerco : suup’, koot
cerdo : k’éek’en
cerebro : ts’o’om
cerillo : hiri’ich hoop
cero : mixba’al
cerúmen : ta’ xikin
cervato (venadito) : aal kéek
cervicio : kúul kaal, pachkab
cerrado : k’aal’an
cerrar : k’aal, ch’oot, maak
cerro : pu’uk, wiits, múul
cerro pequeño : búu’tun
cerveza : cheba, seerbéesa
cesar : háawa, ts’o’ok, ch’éen
césped : su’uk
cesto : xáak, xúuxak
chachalaca : baach
champiñón : kuuxum
Champotón : Chak’anpeten (región de la sabana)
chamuscar : sóon k’áak’, léets’
chaparro : kaabah, p’okox
chapear : haran ch’aak, kool
chapeo : haran ch’aak, kool
chapotear : bok’ol ha’, báaxal ha’
chapulín : máas, sit’riyo
chaquiste : wéel
charal : tsak’
charco : ha’ akakbal ti hunp’éel k’oom
charla : tsikbah, tsikbal
chasco : tuus
chato : mach’
chaya : chaay
Chetumal : Chaktumen (encima de la ciénega roja)
chicle : cha’, yiits ya’, cha’ach
chico : chan, chichan, mehen
chicote : hunp’éel chan suum chich haxa’ani yéetel ts’aba’an u yook utia’al u yúuchul haats’
chicotear : haats’
chicharrón : yoot’el k’eek’en tsaha’an tia’al jaantbi.
chiflar : xuuxub
chile : iik (capsicum annuum)
chillar : awal
chimenea : beel buuts’, kúuchil tu’ux ku hóok’ol buuts’
chinche : pik
chingar : toop
chiquero : u nah k’éek’en, kuuchil tu’ux ku k’a’alal k’éek’en.
chiquito : chan, chichan, mehen
chirimoya : óop, poox (anona glabra)
chisme : a’alah ba’al, líik’sah t’aan
chismear : a’al ba’al, líik’s t’aan
chismoso : a’alah ba’al, líik’s t’aan
chispa : tip’ix k’áak’
chispear : tip’ix k’áak’
chiste : báaxal t’aan
chivo : xuulubil taman
chocar : nak táan
choclo : nal
chocolate : chukwa’
chorizo : bek’ech chooch but’a’an yéetel k’uxub yéetel tsaats.
chorrear : chooh, tiis, weeh tiix
chorro : chooh, tiis, weeh
choza : paasel
chubasco : k’a’am cháak
chuchería : ba’al ma’ ko’ohi’
chueco : k’eech, k’eechel, k’eek’ech, loochol, looloch
chuleta : ch’ala’at yaan u bak’el tia’al u jaant máak.
chulo : hats’uts, ki’ichkelem (h), ki’ichpan (x)
chumbera : páak’am (opuntia ficus indica)
chupaflor : ts’unu’un
chupar : chu’uch, ma’ats’ ts’u’uts
cicatriz : buy bak’
ciclón : chak iik’
ciego : ch’óop
cielo : ka’an
ciempiés : chimes, tsemes
ciénega : áak’al, áak’alche’, chak luuk’
cierto : haah, beey, wa maax
ciervo : kéeh
cigarra : ch’och’lem
cigarro : chamal
cigarrón : koochol
cima : p’iich
cimbrar : k’ool, haats’, wich’
cimentar : eets’, heets’, akkun
cimiento : chuun pak’
cinco : ho’
cincha : k’ax nak’
cinchar : k’aax
cine : cha’an
cínico : ma’ subtal máak
cinta : k’axab nak’
cinturón : k’axab nak’
círculo : wóolis
ciricote : k’óopte’
cirio : nohoch kib
ciruela : abal
cita : t’aanbail; k’iin ku ya’aliko’ob yan u yilkuba máako’ob ti’ hunp’éel tu’ux.
citar : u ya’ala’al tu’ux yéetel ba’ax k’iin kun u yiluba máako’ob; t’aanbail.
ciudad : noh kaah, nohoch kaah
ciudad de Campeche : Kaanpeech (lugar de serpientes y garrapatas)
ciudad del Carmen : T-Xiib (lugar de hombres)
civilizar : kaambes
clamar : awat, táatah awat
clamor : awat
clara : sakil he’
clarear : sáastal, sáasital
claridad : sáas, sáasil
claro : sáas, sáasil
clase : xook
clasificar : tsool
clausurar : k’aal, ts’o’oks
clavar : baah, ch’iik, ts’oop
clavícula : puytáanil, u ni’ baakel tseen.
clérigo : k’iin (h), yuum k’iin
clero : k’iino’ob (h), yuum k’iino’ob
cliente : maab (h), maan (x)
clima : k’iin
clítoris : u yaak’ peel
cloquear : totohk’eb, totok k’eb
coa : lóob, lóo’che’
coagular : lakbal, síistal, olomtal
coati : chi’ik
cobarde : sahak, sah óol, sah lu’um
cobertor : teep’
cobija : teep’
cobijar : piix, teep’
cobrar : mol p’aax, u ch’a’abal u tohol, koonol wáa meyah
cocer : chaak, tahankun
cocina : k’óoben
cocinar : chak hanal, meen hanal
cocodrilo : áayin
cocoyol : tuk’
cochina : leech (x)
cochino : kéek’en (h)
codo : kuuk
codorniz : beech’
coger : ch’a’ah, ch’e’ maach, chuk
cogollo : óol, k’u’uk
cogote : pachkab
coito : ts’iis, naach’, taal
cojear : kohk’alak, tomchalak
cola : neh
colador : cháanchab
colar : cháach, máayt
colgar : ch’uuy, leech
colibrí : ts’unu’un
colina : pu’uk, búu’tun, chan wiits, muul
colmena : hobon
colmillo : ts’a’ay
colocar : ts’aa
color : boon, boonil
coloradilla (animal) : chek’ech chak peech, chek’ex
colorado (color) : chak
columna : t’o’ol, tsool
coma : yaahtal, muk’yah, nohchil
comadreja : sáabin
comal : xamach
combate : ba’ate’el, ba’ate’il
combatir : ba’ate’el
comedor : kúuchil hanal
comején (animal) : k’amas
comenzar : káahal, ho’op’ol, léekel, chúunpahal
comer : hanal
comerciar : koonol
cometa : buts’ eek’
cometer : meet, beet
comenzar : káahal
comezón : saak’, saak’il
comida : hanal, o’och
comienzo : chúunpahal, káahal, léekel, ho’op’ol, chúun
comisura : xaay chi’, tu’ux ku táak’al wáa ba’ax.
como : he’ebix
cómo : bixi’, bix
compañero : láak’ nuup, éet
compañía : éet, éetel, iknal, láak’in
comparar : keet, éet p’iis
compartir : hats
completamente : humpulil
completar : chúukbes
completo : chuup, chúuka’an
componer : ma’alobkun, utskiin
compra : maan
comprador : may ku maan, maan (h), maan (x)
comprar : maan
comprender : na’at
compresión : yoot’, peech’ peets’
comprimir : chchankun, mehenkun, peech’, peets
comunicar : a’al, t’aan
con : yiknal, yéetel
con él : yiknal
concavidad : yaam, k’óom taam
concebir : yo’omtal
conceder : ts’aa
concentrar : much’kiin, mool
concepto : na’at, tuunkul
concertar : ma’alobkin, utskiin
conciencia : na’at, tuukul
concluir : ts’o’ok, ts’o’okol
conclusión : ts’o’okol
concurrir : much’tal
concha : sóol, paach
condena : bo’ol k’eban, xot’ k’iin
condenado : paula’an u k’iin, xota’an u k’iin
condenar : xot’ k’iin, pul k’iin
condimentar : xa’ak, ts’aaxa’ak
condimento : xa’ak’
condiscípulo : éet xook
condonar : sa’as k’eban
conducir : biis, aktáant
conectar : nuup’, nuup
conejo : t’u’ul
conexión : nuup, nuup’
conferencia : t’aan, tsikbal
conferir : ts’aa, k’uub
confesar : a’al k’eban, tsol k’eban
confesión : a’al k’eban, tsolk’eban
confiado : alab óol
confiar : alab óol
conflicto : ba’ate’el, ba’ate’il
confundir : sat óol xa’ak’ pahal.
congelar : síiskun, síistal
congregación : múuch’
congregar : múuch’kin, mulkin
conjuntar : múuch’kin, mulkin
conjunto : múuch’
conmemorar : k’iinbes
conmover : péeks óol
conocer : k’ah óol, ohéelal
conocimiento : na’at, ohel, tuukul; k’ah óolal
consejero : tsol xikin
consentir : cha’; u p’a’atal u meenta’al he’ ba’axake’.
conserje : kanan (h), kalan (h)
conservar : kanáan, kaláan, líik’s
consolar : náays óol
consolidar : chichkuun
consomé : k’aab bak’, ha’il bak’
consorte : íicham (h), atan (x)
constelación : eek’o’ob u tsolmubao’ob
construcción : beet, meent, líik’s
construcción (edificio) : nahil
construir : beet, meent, wa’akun, líik’s
consultar : k’áat chi’
consumar : ts’o’okol
consumir : xuup
contagiar : paak’, taak’, tsaay
contaminación : k’askuunil
contaminar : k’askuun
contar : xook, tsikbal, a’al
contemplar : pak
contener : biis, ba’al
contentar : ki’imakkun
contento : ki’imak óol, ki’ki óol, ki’imak
contestar : nuuk
contiguo : éet chi’, tutséel
contorno : bak’ paach
contraer : moots, moot
contribución : bo’ol, áant, áantah
contribuir : áant, áantah, bo’ol
convalecer : ch’a’ muuk’, ch’a’ óol, utstal
conversación : t’aan, tsikbal
conversar : t’aan, tsikbal
convertir : suut, k’eex
convidar : múul hanal
convivir : múuch’ kuxtal, múul kuxtal, éet kahtal
convocar : t’aan, t’aanbah, t’aanbail
convulsión : lo’ot’ol
cónyuge : íicham (h), atan (x)
copete : p’oot
copiar : u meenta’al hunp’éel ba’al he’ex uláak’e’.
coraje : ts’íikil, p’u’uhul
coralillo : kalam
corazón : puksi’ik’al
corchar : haax, bal k’ab, ch’oot
corcho : mak’
cordero : chan taman
cordillera : pu’uk, wits
cordón : k’ax táab chan suum, k’uuch
coro : múul k’aay, múuch’ k’aay
corral : kúuchil tu’ux ku k’a’alal ba’alche’o’ob he’ex.
correa : k’axnak’
correcaminos : k’úumk’umi
corregir : utskiin
correr : áalkab
corretear : áalkabans, áalkabkun, áalkabt
corrida : áalkab; pay wakax.
corriente : chowáak
cornear : k’óoch
cornudo : máak ku tu’usul tumen yatan wáa u yíicham.
corroer : waay, ma’as
corsario : may ku yookol ich k’áak’náab
cortar : ch’aak, xoot, xoot’, k’uup
cortar (con machete) : ch’ak
corte : ch’aak, xoot, xoot’, k’uup
corteza : sóol, paach
corto : kóom, xoot’ xuut’
corva : looch, p’uus, waats’, wuuts’
cosa : ba’al, ba’ax
cosecha : hooch, mool, uux, t’ook
cosechar : hooch, mool, uux, t’ook, éens
coser : chuuy
cosquillas : chahal, chikil
costa : u háal k’aak’náab, u chi’ k’áak’náab
costado : tséel, xáax
costal : chíim, mukul
costilla : ch’ala’at
costo : bahux
costra : sóol, ooxel
costumbre : suuk, suukil
costura : chuuy
costurar : chuuy
cotorra : t’uut’, kéel
coxis : k’uul, bobox, bak neh, tuch neh
coyote : utiúu (canis latrans)
Cozumel : Kosomeen (isla ocupada por las golondrinas)
cráneo : tseek’, baakel pool
crecer : ch’íihil, nuuktal, nohochtal, ya’abtal
crédito : p’aax
creencia : ok óolal, tuukul
creer : tuukul, oks óol
crepitar : wáak’al, tip’ix
crepúsculo : okol k’iin, oka’an k’iin
crespo : muuch’, mulix
cresta : p’iich, t’eel
cría : aal, mehnil
criada : k’oos (x)
criado : k’oos (h), meyhil
criar : tséen
criatura : paal
criminal : kinsah máak
crin : tsuuk, tso’ots tsíimin
cristianismo : ki’ichkelem tuukul
cristiano : ki’ichkelem, ki’ichkelem wíinik
cristo : ki’ichkelem yuum
croar : k’aay muuch, t’aan muuch, awat muuch
cruce : xaay, xa’ay
crudo : che’che’
crujir : heech’, herech’, hirich’
cruz : k’atab che’
cruzar : k’áatal, k’aatmáan
cuajar : taat, lakbal, síistal, olomtal
cuajo : taat, síistal
cuál : máakalmáak
cualquier : he’ máakalmáake’, he’ máaxake’
cualquiera : he’ máakalmáake’, he’ máaxake’
cuando : le kéen
cuándo : ba’ax k’iin, bik’ix
cuánto : bahux, bahun
cuarta : náab
cuartear : buuh, he’, teeh
cuatro : kan
cubeta : ch’óoy
cubrir : piix, huuk, teep’, tsiik
cubo : ch’ooy
cucaracha : k’uruch, na’ ts’uul
cuchara : ho’opob, k’uruch
cuchillo : xotob, xooteb, etsnaab
cuello : kaal
cuenta : xook
cuento : tsikbal, tsibalil
cuerda : suum
cuerno : baak, xuulub
cuero : k’éewel